Kadaver...

Ja det är verkligen vad jag är.

Vad är ett kadaver kanske några av er frågar sig?
Ett kadaver i min värld och i lulespexarnas värld är en gammal lulespexare som inte är med i uppsättningen för årets spex.
Så jag är numera ett illaluktande kadaver och det märkte jag av ikväll.

Många av mina spexvänner fortsätter med spexet, skriver manus, är med i staben, regiserar och mycket mer.
Men jag???
Jag gör inget alls. Flyttar från Luleå om några ynka veckor och det blir bara tråkigare och tråkigare att flytta.
Vill så gärna va kvar, se alla mina vänner utvecklas och fortsätta vara med i gemenskapen.
Jag kände mig utanför ikväll när så många av dom jag arbetat väldigt tätt med nu är med i spexet igen och vet vad det handlar om.
På detta sätt kände jag inte förra året, men iår är inte samma sak.
Jag försvinner från Luleå, lämnar mitt nät och den säkerhet jag har haft här uppe.

Jag slutar att vara spexare, jag blir kadaver.
Jag slutar att vara general, jag blir gamling.
Jag slutar att vara student, jag blir alumni.
Jag finns inte längre kvar, jag är borta.

Jag trodde verkligen inte att jag skulle få dessa känslor, jag har sett fram emot att flytta, att börja på ny kula igen.
Lära mig mer om mig och lära känna nya människor.
Jag borde kanske ha dragit till Göteborg direkt efter Norrskensröjet?
Inte varit kvar och haft dessa känslor, det hade kanske varit enklare då?

Men nu är jag kvar och jag känner att det är så trist att jag sticker.
Men mitt val är gjort, tärningen är kastad.

Kan inte stanna kvar för att det e så trevliga människor här, de försvinner sen de också och nya sköna människor kommer att komma hela tiden så om jag hade stannat för deras skull så skulle jag sedan stannat i all evighet.

Men alla ska veta att jag är så tacksam för att jag har så bra vänner här uppe.

Love U guys...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback