Avundsjuka

Avundjsuka är inget vackert, inget som man vill vara.

Men tyvärr märker jag att jag är väldigt avundsjuk av mig.
Avundsjuk på att er vänskapsrelation verkar så mycket bättre än vår, avundsjuk för att du verkar ha roligare med andra.
Men det som jag måste intala mig nu är att alla vänskaper är olika. Den vänskap som tillexempel Kekke har med Jenny är inte samma vänskap som jag och Kekke har eller som jag och Jenny har.

Alla vänskaper ser olika ut, speciellt om man är bra vänner.

Men jag märker av min avundsjuka, jag är medveten om den. Försöker verkligen att få bort den och den kommer försvinna när jag jobbat mer på min självkänsla.
Avundsjuka är ett tecken på att man inte kan uppskatta andra människor.
Om man har en låg självkänsla som tillslut kan bli självförakt så söker man alltid fel hos andra, något att störa sig på så att man själv verkar bättre. Fast jag leter ju inte fel och säger jag e bättre. Jag gör lite tvärtom att jag söker efter saker som är bra och vill också ha. Fast jag söker fel också herregud.

Att jag blev så osäker av mig? Varför?
Jag älskar att stå på scen så varför är jag osäker?
Det är nog inte det som skrämmer mig.
Scenen är en förbestämd händelse med manus. Kanske är det verkligheten med sitt oskriva manus som skrämmer mig. Vet aldrig vad som kommer och vet aldrig om jag duger som jag är.
Fast jag gör det, jag duger, måste intala mig det.

Drömmer massa mardrömmar också.
Små hemska grejer som många kanske tycker e skit löjligt men det gör mig ledsen.
Drömde att jag hade hamnat som energitjuv i en av mina vänners måbra bok och det vill jag inte.
Drömde även inatt att vi skulle säga hej då för dagen och jag som är så jäkla kramsugen sträckte ut armarna för en kram men fick bara en blick tillbaks som sa nått i stil med
"jasså det tror du? GLÖM DET!"
Alla andra fick kramar och en tog sig en puss också.

Jag måste verkligen låta sånt gå förbi. Det är bara en dröm det betyder inget. Är väll mina rädslor igen som spelar in.
Men så denna dag är väll kanske inte den bästa dagen detta året hitills, men man måste ibland ha lite sämra dagar för att må bättre. Men offerkoftan är INTE på jag lovar.

Jag kan säga att jag önskar att jag var på ett sätt, men ingen idé att önska utan gör det bara.



Brev till Kristian

Var som du vill.
Var inte så jäkla rädd för att folk ska tycka illa om dig.
Du är en fin, rolig människa som förtjänar det bästa.
Kom ihåg att du är värd så mycket i andras ögon och glöm inte heller bort att hitta det värdet i dina egna ögon.
Finns många som älskar dig.
Finns många som gillar dig också.
Finns säkert de som ogillar dig men man kan inte vara alla till lags.
Var den bästa Kristian som du kan vara så löser sig allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback