I worked all christmas
Jepp jobbade hela julen.
Första julen NÅGONSIN som jag inte träffade min familj på julafton.
Låg och sov tills Kalle Anka och sen var det att göra sig iordning och göra sig klar för jobbet.
Gick bra men hade nog aldrig någon riktig julkänsla.
Svårt att få den tycker jag, julen är för mig familjen.
Hur ska man då få julkänsla utan dom?
Är iallafall hemma hos mamma nu sista gången för iår och ska fira jul i helgen, undra om jag får någon julklapp?
Men det är inte heller hela världen.
Sålänge jag får va med familjen idag så är jag nöjd :)
Vaknade tidigt idag... Men men skönt att komma upp? Eller? haha
Första julen NÅGONSIN som jag inte träffade min familj på julafton.
Låg och sov tills Kalle Anka och sen var det att göra sig iordning och göra sig klar för jobbet.
Gick bra men hade nog aldrig någon riktig julkänsla.
Svårt att få den tycker jag, julen är för mig familjen.
Hur ska man då få julkänsla utan dom?
Är iallafall hemma hos mamma nu sista gången för iår och ska fira jul i helgen, undra om jag får någon julklapp?
Men det är inte heller hela världen.
Sålänge jag får va med familjen idag så är jag nöjd :)
Vaknade tidigt idag... Men men skönt att komma upp? Eller? haha
Onda ting?
Mardröms mannen kom till mig inatt igen...
Han slog mig.
Kom till mig precis när jag skulle somna och slog mig.
Fick öppna ögonen och verkligen se att det inte var någon där för det kändes så verkligt.
Har drömt mycket inatt.
Vaknade vid tjugo i fem och var klarvaken, kändes bara läskigt att ligga kvar i sängen och lyssna på ljuden på något sätt.
Undra om det är något/någon här i lägenheten som påverkar mig?
Han slog mig.
Kom till mig precis när jag skulle somna och slog mig.
Fick öppna ögonen och verkligen se att det inte var någon där för det kändes så verkligt.
Har drömt mycket inatt.
Vaknade vid tjugo i fem och var klarvaken, kändes bara läskigt att ligga kvar i sängen och lyssna på ljuden på något sätt.
Undra om det är något/någon här i lägenheten som påverkar mig?
inte medvetet
var aldrig ett medvetet val det blev bara så...
Fettot is back
På fler sätt än ett...
Har inte bloggat på ett tag som några av er har märkt gissar jag.
Har hänt saker jag inte kännt jag kunde skriva här i bloggen då jag skulle få uppmaningar som jag inte ville ha.
Har träffat "Rutger" igen... Ja det har hänt, den hände tidigare än väntat, jag hade tänkt hålla ut några veckor till men det blev inte så han hörde av sig och sen bjöd jag på tacos och nu är vi där vi var tidigare igen.
Vi myser, pussas och allt det där. Men som tidigare är det på hans vilkor återigen.
Varför lär jag mig inte, varför säger jag inte bara allt jag vill säga?
Jo jag vill ge honom den presenten han ska få innan jag vågar säga allt.
Han har fyllt år.
Han ska få en grej så att det blir så att vi aldrig mer ses så har han ändå alltid ett minne av mig.
Då hoppas jag att jag ska våga säga det jag har på hjärtat.
Säga det som behövs återigen. Få honom att uppskatta mig och inte ta mig förgivet jag kommer inte alltid kunna stå vid sidan och vänta, men han har ju tidigare sagt till mig att leta vidare men jag vill ju inte.
Så jäkla dubbelt bara.
Och typiskt att jag skriver om det här nu så tror alla att det är skit bara, att allt mellan oss är skit.
Men det är det inte. Det är det finaste jag varit med om, skulle ni sett hur vi är när det bara är vi två när vi pussar på varandra och kramas. Se hur hela han lyser upp i ett leende av glädje.
Hans ögon, hans läppar och ja hela han, det finaste jag varit med om.
Det andra sättet som fettot är tillbaks på är att jag har gått upp i vikt igen... :(
Så typ ett år efter jag började gå ner i vikt så är jag tillbaks på utgångsvikten, tog iallafall längre tid att komma tillbaks till den vikten än det tog att gå ner.
Men så besviken på mig. Känner mig återigen bara ful och äcklig, har till och med odlat skägg under hakan för att dölja den begynnande dubbelhakan...
Varför har det blivit såhär då?
Kärleken? Arbetslösheten? Är nog mycket av båda som tärt.
Tärt att ha en osäker tillvaro.
Ska ta tag i mig igen och återigen kämpa för att gå ner. Inte låta mig gå ner mig igen.
Det här är mitt liv och jag måste göra det som är rätt för mig och jag kommer ALDRIG va nöjd med mig när jag är ett fetto...
Orättvisan i livet lyser överallt. Men bara att leva med det och göra det bästa av det, se det positivt istället för negativt, men inte alltid lätt...
Jag får helt enkelt försöka bara...
Förresten detta är underbat
Ingen jul för mig...
Jag kommer inte fira jul iår...
Eller iallafall inte på julafton.
Känns sisådär men men.
Varför blir det så då?
Jobbar natt 22, 23, 24 och 25 december.
Hade först tänkt att sätta mig på bussen den 24 upp till mamma när jag slutat jobba men mamma tycker jag ska sova och vila inför jobbet där igen så jag inte är trött.
Kommer va en annorlunda jul iår.
En julafton utan att träffa mamma och mina bröder, en julafton utan att träffa mormor, mostrar och kusiner.
Det är en väldigt annorlunda jul iår.
Kommer va det för alla i familjen iår känns det som.
En moster ska till sin makes familj iår då hans bror har gått bort så vill de va där och fira jul.
En annan moster tar sina barn och fästman och åker till Thailand och firar jul.
Så på jul blir det verkligen bara familjen där hemma och mormor då.
Hoppas på att det blir en trevlig jul där för dom ändå.
Julfirande för mig blir det först 26 eller 27.
Känns ändå lite tråkigt att jobba jul... Att inte träffa någon förutom arbetskamrater och gäster på jul.
Ja men jag har inte råd att inte jobba.
Måste jobba...
Jag ska ju bli rik igen.
Eller igen och igen men men...
A very weird christmas this year.
In my dreams I am a star
Drömde inatt att jag uppträdde på någon grej.
Det var oerhört oplanerat och jag och tjejen som skulle sjunga trodde att det var en liten grej men när vi gick ut på scen var det fullproppat med människor som skulle se.
Och precis innan fick jag en kamera i handen för jag skulle filma oss.
Framträdandet gick helt okej och helt plötsligt kom det ut andra som var med och dansa med oss.
Efteråt prata vi om det och jag var ganska nöjd och jäkligt taggad, sådär taggad som man är efter man gjort ett framträdande.
Fick dock höra av någon i drömmen att det var lite otight och fel stämmor ibland, men även i drömmen visste jag om mina brister.
Jag visste att jag hade gjort mina fel men vad gjorde det?
Jag hade haft så jäkla roligt och var taggad...
Så, in my dreams I am a star, för i verkligheten vet jag att jag inte kan vara.
Hur mycket jag än önskar så är jag inte en naturlig begåvning på sång och kommer aldrig va någon som folk kommer gilla att lyssna på, jag har insett detta och går vidare.
Naturlig talland är något som vissa har och jag är inte en av dom. Men tro inte att jag kommer sluta sjunga för det. För jag älskar ändå att sjunga och har roligt då. Sålänge man själv är glad så är det bra :D
Det var oerhört oplanerat och jag och tjejen som skulle sjunga trodde att det var en liten grej men när vi gick ut på scen var det fullproppat med människor som skulle se.
Och precis innan fick jag en kamera i handen för jag skulle filma oss.
Framträdandet gick helt okej och helt plötsligt kom det ut andra som var med och dansa med oss.
Efteråt prata vi om det och jag var ganska nöjd och jäkligt taggad, sådär taggad som man är efter man gjort ett framträdande.
Fick dock höra av någon i drömmen att det var lite otight och fel stämmor ibland, men även i drömmen visste jag om mina brister.
Jag visste att jag hade gjort mina fel men vad gjorde det?
Jag hade haft så jäkla roligt och var taggad...
Så, in my dreams I am a star, för i verkligheten vet jag att jag inte kan vara.
Hur mycket jag än önskar så är jag inte en naturlig begåvning på sång och kommer aldrig va någon som folk kommer gilla att lyssna på, jag har insett detta och går vidare.
Naturlig talland är något som vissa har och jag är inte en av dom. Men tro inte att jag kommer sluta sjunga för det. För jag älskar ändå att sjunga och har roligt då. Sålänge man själv är glad så är det bra :D
Tacos är oftast trevligt.
Hade tacokväll ikväll med någon jag inte träffat på väldigt länge.
Kändes bra att ses igen och ja det var mycket blandade känslor men i stort så är det bra.
Kändes bra att ses igen och ja det var mycket blandade känslor men i stort så är det bra.
En jobbig sak med kärlek
En jobbig sak med kärleken är att man ska hitta någon att älska och sen måste den älska en tillbaks.
Jag vet
Jag vet att jag måste sluta hoppas.
Att jag ska släppa de tankar jag har och gå vidare.
Men det är svårt.
Väldigt svårt.
Ena stunden känns det verkligen bra och jag tycker att allt funkar super, andra känns det dumt och det gör ont i hjärtat...
Hur är det just nu?
Ja mest lite illamående och orolighet men vet inte, lite ont i hjärtat kanske också?
Att jag ska släppa de tankar jag har och gå vidare.
Men det är svårt.
Väldigt svårt.
Ena stunden känns det verkligen bra och jag tycker att allt funkar super, andra känns det dumt och det gör ont i hjärtat...
Hur är det just nu?
Ja mest lite illamående och orolighet men vet inte, lite ont i hjärtat kanske också?
Det händer saker
Men det vill jag inte ta här för jag är rädd att bli dömd.
Det är INTE socialt accepterat...
... att tycka synd om sig.
Det är också roligt att folk ser det de vill se.
Sara i Sthlm, är inte arg på dig bara så du vet, var mer den andras inlägg på facebook som jag reagerade på.
Tänkte egentligen tagit mig en tupplur nu i eftermiddag för att orka natten lite bättre, men det sket sig.
Ja vad är det föresten som jag är irriterad på?
Ja folk ser det dom vill se, folk reagerar ofta på negativa saker och inte positiva.
För någon dag sen hade jag som status på facebook...
"Tack för min familj & mina vänner."
Var två vänner som tryckte på gilla knappen på det och det är de två vännerna som brukar göra sånt =)
Så igår satte jag som status på facebook.
"Jag saknar det jag en gång hade."
För JA jag saknar "Rutger", varje dag, hela tiden.
Och en av mina vänner skrev att man ska se det positiva också men gjorde jag då inte det dagen innan när jag skrev tack? En annan ifrågasatte vad det var som var så bra.
Är mer det andra som jag retade mig på.
Det är som ifrågasätta varför du en gång bodde ihop med en grabb? Varför ni trodde att det skulla va ni?
Jag har rätt att känna som jag känner. Jag har rätt att sakna honom. Jag har rätt att älska honom om jag vill. För vad vet vissa om kärlek? Vad vet jag om kärlek?
Jag vet att kärleken gör ont. Jag vet att när jag var med "Rutger" så var jag lycklig, lyckligare än vad jag någonsin annars varit. Jag vet att det också gjorde ont emellan. Jag vet att det inte alltid var en dans på rosor pågrund av hans osäkerhet och velande.
Men om man älskar någon ser man förbi sådant, tillfällig smärta får gå.
Jag vet att jag älskade honom, jag vet att vi var två pusselbitar som passade bra ihop. Han var min andra pusselbit.
Men en pusselbit har minst två hörn att fylla ut och i vissa fall fyra.
Så var jag en hörn bit? Eller var jag i mitten?
Eller är det så att vi var ett pussel på två bitar?
Jag blir arg när människor försöker göra mina känslor mindre, när de säger att hitta någon ny och gå vidare.
Vad vet dom?
Jag tror att jag kommer troligen kunna hitta någon i framtiden men du ska inte säga att mina känslor för han inte var äkta för det var dom.
Gör inte mig till en mindre människa bara för att jag inte är lika erfaren som er.
Höj mig till skyarna istället för att jag fortfarande har naiviteten och tror på kärleken.
Jag är inte som alla andra.
Jag är annorlunda...
Hoppas inte någon blir ledsen eller arg på mig för detta, jag behöver bara skriva av mig.
Förhoppningsvis förstår ni.
Annars är det bara att gå vidare....
Men tack till alla som stöttar mig:
Jenny
Johannes
Lovisa
och ja säkert några fler som jag glömt....
Det är också roligt att folk ser det de vill se.
Sara i Sthlm, är inte arg på dig bara så du vet, var mer den andras inlägg på facebook som jag reagerade på.
Tänkte egentligen tagit mig en tupplur nu i eftermiddag för att orka natten lite bättre, men det sket sig.
Ja vad är det föresten som jag är irriterad på?
Ja folk ser det dom vill se, folk reagerar ofta på negativa saker och inte positiva.
För någon dag sen hade jag som status på facebook...
"Tack för min familj & mina vänner."
Var två vänner som tryckte på gilla knappen på det och det är de två vännerna som brukar göra sånt =)
Så igår satte jag som status på facebook.
"Jag saknar det jag en gång hade."
För JA jag saknar "Rutger", varje dag, hela tiden.
Och en av mina vänner skrev att man ska se det positiva också men gjorde jag då inte det dagen innan när jag skrev tack? En annan ifrågasatte vad det var som var så bra.
Är mer det andra som jag retade mig på.
Det är som ifrågasätta varför du en gång bodde ihop med en grabb? Varför ni trodde att det skulla va ni?
Jag har rätt att känna som jag känner. Jag har rätt att sakna honom. Jag har rätt att älska honom om jag vill. För vad vet vissa om kärlek? Vad vet jag om kärlek?
Jag vet att kärleken gör ont. Jag vet att när jag var med "Rutger" så var jag lycklig, lyckligare än vad jag någonsin annars varit. Jag vet att det också gjorde ont emellan. Jag vet att det inte alltid var en dans på rosor pågrund av hans osäkerhet och velande.
Men om man älskar någon ser man förbi sådant, tillfällig smärta får gå.
Jag vet att jag älskade honom, jag vet att vi var två pusselbitar som passade bra ihop. Han var min andra pusselbit.
Men en pusselbit har minst två hörn att fylla ut och i vissa fall fyra.
Så var jag en hörn bit? Eller var jag i mitten?
Eller är det så att vi var ett pussel på två bitar?
Jag blir arg när människor försöker göra mina känslor mindre, när de säger att hitta någon ny och gå vidare.
Vad vet dom?
Jag tror att jag kommer troligen kunna hitta någon i framtiden men du ska inte säga att mina känslor för han inte var äkta för det var dom.
Gör inte mig till en mindre människa bara för att jag inte är lika erfaren som er.
Höj mig till skyarna istället för att jag fortfarande har naiviteten och tror på kärleken.
Jag är inte som alla andra.
Jag är annorlunda...
Hoppas inte någon blir ledsen eller arg på mig för detta, jag behöver bara skriva av mig.
Förhoppningsvis förstår ni.
Annars är det bara att gå vidare....
Men tack till alla som stöttar mig:
Jenny
Johannes
Lovisa
och ja säkert några fler som jag glömt....
Såg äntligen vem det var i mörkret.
Drömt mycket inatt...
Mycket mardrömmar.
Och de känns alltid lika verkliga och inatt blev det mer än vad det brukar.
Hade den vanliga känslan av att jag inte kan prata och att det är svårt att se bra.
"Vaknade" upp i min säng och reste mig långsamt upp och var tvungen att stöta mig mot saker för att inte ramla ner på golvet.
Tar mig ut ur sovrummet och tittar mot köket.
Jag ser bara mörker men så börjar mitt mörker seende bli bättre och jag kan urskilja en mörk kontur av någon som står där.
Jag vill säga "vem är du?" men det går inte, vill skrika och springa därifrån men jag är fast där jag är.
Så står kvar där i mörkret och tittar på vem det nu än är, han börjar närma sig mig och så börjar hans ansikte lysas upp och jag ser honom, ser för första gången vem det är som så ofta varit med i mina drömmar som ansiktlös eller som har tagit formen av "Rutger", mamma och ja många fler.
Jag känner inte denna kille/man. Han är lång och smal, lite insjukna kinder, hans hår är brunt och stripigt och ner till hakan och i en mittbena. Han ser inte jättefarlig ut men det skrämmer mig ändå.
I nästa stund ligger jag i min säng igen och tror att jag vaknat på riktigt och känner en stor skräck i mig, hjärtat bultar som bara den.
Men så börjar jag återigen märka av mina "dröm symptom" och fattar att jag sover, och tänker hårt på att vakna igen och jag gör det men märker igen att det är ett falskt uppvaknande och skräcken infinner sig igen.
Fortsätter att tänka på att vakna och sen försvinner jag in i mörkret.
Mycket mardrömmar.
Och de känns alltid lika verkliga och inatt blev det mer än vad det brukar.
Hade den vanliga känslan av att jag inte kan prata och att det är svårt att se bra.
"Vaknade" upp i min säng och reste mig långsamt upp och var tvungen att stöta mig mot saker för att inte ramla ner på golvet.
Tar mig ut ur sovrummet och tittar mot köket.
Jag ser bara mörker men så börjar mitt mörker seende bli bättre och jag kan urskilja en mörk kontur av någon som står där.
Jag vill säga "vem är du?" men det går inte, vill skrika och springa därifrån men jag är fast där jag är.
Så står kvar där i mörkret och tittar på vem det nu än är, han börjar närma sig mig och så börjar hans ansikte lysas upp och jag ser honom, ser för första gången vem det är som så ofta varit med i mina drömmar som ansiktlös eller som har tagit formen av "Rutger", mamma och ja många fler.
Jag känner inte denna kille/man. Han är lång och smal, lite insjukna kinder, hans hår är brunt och stripigt och ner till hakan och i en mittbena. Han ser inte jättefarlig ut men det skrämmer mig ändå.
I nästa stund ligger jag i min säng igen och tror att jag vaknat på riktigt och känner en stor skräck i mig, hjärtat bultar som bara den.
Men så börjar jag återigen märka av mina "dröm symptom" och fattar att jag sover, och tänker hårt på att vakna igen och jag gör det men märker igen att det är ett falskt uppvaknande och skräcken infinner sig igen.
Fortsätter att tänka på att vakna och sen försvinner jag in i mörkret.
Gamla sms från "Rutger"
090329
kl 04.24
Tja kan jag komma förbi ikväll? Ifall jag hittar? :)
090329
kl 04.40
Haha du är för härlig :) ta det lugnt bög jävel :)
090329
kl 04.44
Nä fan, får dåligt samvete att använda sånna ord trots att det är på skämt :)
ha de bra, saknar dig!
090329
kl 04.47
Absolut:), kommer att sakna att sova breve dig
090329
kl 04.52
Samma här, fattar fortfarande inte att det är på riktigt!
Kan typ inte vänte! :)
du e bäst
090329
kl 05.01
Du skriver så poetiskt:), kan inte överträffa det så säger bara right back at you!
Har inte mått så här bra på 10år lätt
090401
kl 19.07
U dirty boy:)
090416
kl23.22
Jag blir typ nervös/paranoid direkt, som när du skrev att jag skulle få träffa andra böger så fick jag samma känsla av paranoiditet.
Jobbigt men samtidigt nödvändigt att lära sig att bli bekväm med det.
Är ju ny i det här med killar så jag försöker vänja mig med tanken.
Om du förstår.
090416
kl 23.34
Bra att du är förstående.
Är rätt så ärlig person så det jobbigt att vara lite annorlunda och inte kunna berätta det till mina vänner
090416
kl23.39
Jag tror inte det men vill inte att dom ska tycka illa om mig eller tycka att jag är weird.
Tror nog vissa skulle vara lite skraja för mig:)
Vet inte vad dessa sms är bra att skriva för?
Kanske för att det är några av dessa sms som fått mig att tro så som jag har trott att det är.
Och tror fortfarande nu när jag läser igenom de sista här att han är väldigt rädd.
Han är rädd för att förlora sina vänner och vända upp och ner på sin värld.
Tråkigt att han väljer att ta bort en del av sig för att va "lycklig".
Om mitt liv hade varit en musikal
Om mitt liv hade varit en musikal så skulle nog "Rutger" sjunga denna till mig...
Om mitt liv hade varit en film
om mitt liv hade varit en film där det skulle sluta lyckligt i slutet så skulle jag velat att "Rutger" skickade denna låten till mig
Att han hade fattat. Men men ska inte hänga upp mig mer på det, hade bara ett hjärtligt och djupt samtal med en tjej igår som nyligen gått igenom samma som jag.
Träffar inte denna tjej så mycket heller men skönt att kunna prata med någon som typ är i samma sitts. Att kunna prata med någon man inte träffar lika ofta som de man umgås med.
Det är svårt det där med livet.
Tycker det är svårt att visa vad jag känner, jag vill inte bli dömd, och har kännt mig väldigt "dömd" nu angående "Rutger".
Vet inte varför men det har varit som att jag kände att jag inte hade rätt att känna som jag gjorde.
Att det skulle bara va att gå vidare och hitta någon ny.
Jag är inte sån som släpper fort och går vidare. Tog ju över 24 år för att hitta min första drömprins så hur lång tid kommer det ta att hitta nästa?
Jag försöker...
Att han hade fattat. Men men ska inte hänga upp mig mer på det, hade bara ett hjärtligt och djupt samtal med en tjej igår som nyligen gått igenom samma som jag.
Träffar inte denna tjej så mycket heller men skönt att kunna prata med någon som typ är i samma sitts. Att kunna prata med någon man inte träffar lika ofta som de man umgås med.
Det är svårt det där med livet.
Tycker det är svårt att visa vad jag känner, jag vill inte bli dömd, och har kännt mig väldigt "dömd" nu angående "Rutger".
Vet inte varför men det har varit som att jag kände att jag inte hade rätt att känna som jag gjorde.
Att det skulle bara va att gå vidare och hitta någon ny.
Jag är inte sån som släpper fort och går vidare. Tog ju över 24 år för att hitta min första drömprins så hur lång tid kommer det ta att hitta nästa?
Jag försöker...
Är du dansare?
Jobbad idag min andra dag på mitt nya jobb.
Skulle ha mina första gäster idag och det kändes super läskigt och jag klantade mig lite till en början.
Men efter två tre gäster så gick det bättre.
Så har idag haft mina första.
Hade tur som bara hade trevliga gäster.
Har redan fått en favorit av gästerna, hon var super mysig.
Intressant att se att mina arbetskamrater vet mycket om folk och kan namn och känner igen dom.
Kommer jag göra det en dag också?
Gårdagen på jobbet som var den första så hade vi mest genomgång av de olika sakerna och att lägga in de program/genvägar man behöver för att öppna sin kassa. Så övade vi mark upplägg och pengaupplägg och hur man ska räkna.
Det är väldigt annorlunda mot vad det är jag gjort innan och det känns verkligen super kul.
Det är kul att det är något nytt så jag verkligen måste lära mig det.
Läskigt att inte kunna systemet och att behöva va osäker.
Men det kommer, det gör det alltid.
Känns som jag kan mycket mer idag...
Och idag har jag genomgått en spelansvarsutbildning samt haft mina första gäster.
Att säga gäster är något jag måste träna på, vill gärna säga kunder men det är gäster vi har, vi har inte kunder utan gäster.
Har ju bara inte varit så på ett arbete innan.
Men STORtrivs. Verkar som det kommer kunna bli ganska mycket ändå, vi var fyra extra anställda som skulle börja nu men två har hoppat av och det verkar inte som de direkt kommer ta in någon ny till nu då både jag och den andra som börja vill ha mycket tider.
Så det verkar som jag kommer kunna försörja mig på detta ett tag :D
Fick föresten en rolig fråga av en arbetskamrat idag...
Vi har en grej som kallas "tvätta händer" efter vi varit på pengar eller på marker och efter att jag hade gjort detta en gång fråga min arbetskamrat på andra sidan rummet.
"Är du dansare?"
haha
Det är inte första gången jag får den frågan heller...
Är jag så dansant av mig?
haha
Längtar till våren för då kommer jag nog igång igen med dansen, men jag ska leva i nuet och det känns bra.
Gjorde förresten ett test på facebook idag om vilket filmförhållande man var eller nått. Jag blev "Brokeback Mountain", kan säga att jag var då "Jack" och "Rutger" var "Enis", se filmen och tänk på det så kommer ni fatta varför jag varit ledsen om ni inte gjort det.
Snart sova nu och upp imorgon och jobba igen :D
Föresten en grej till...
Vaknade med en tvestjärt på kudden imorse, det var mindre roligt...
Undra vart den har varit på mig och lekt?
Usch och sen fick jag inte slängt ut den heller den kröp under en golvlist så får se om jag kanske har sällskap imorgon när jag vaknar igen?
Skulle ha mina första gäster idag och det kändes super läskigt och jag klantade mig lite till en början.
Men efter två tre gäster så gick det bättre.
Så har idag haft mina första.
Hade tur som bara hade trevliga gäster.
Har redan fått en favorit av gästerna, hon var super mysig.
Intressant att se att mina arbetskamrater vet mycket om folk och kan namn och känner igen dom.
Kommer jag göra det en dag också?
Gårdagen på jobbet som var den första så hade vi mest genomgång av de olika sakerna och att lägga in de program/genvägar man behöver för att öppna sin kassa. Så övade vi mark upplägg och pengaupplägg och hur man ska räkna.
Det är väldigt annorlunda mot vad det är jag gjort innan och det känns verkligen super kul.
Det är kul att det är något nytt så jag verkligen måste lära mig det.
Läskigt att inte kunna systemet och att behöva va osäker.
Men det kommer, det gör det alltid.
Känns som jag kan mycket mer idag...
Och idag har jag genomgått en spelansvarsutbildning samt haft mina första gäster.
Att säga gäster är något jag måste träna på, vill gärna säga kunder men det är gäster vi har, vi har inte kunder utan gäster.
Har ju bara inte varit så på ett arbete innan.
Men STORtrivs. Verkar som det kommer kunna bli ganska mycket ändå, vi var fyra extra anställda som skulle börja nu men två har hoppat av och det verkar inte som de direkt kommer ta in någon ny till nu då både jag och den andra som börja vill ha mycket tider.
Så det verkar som jag kommer kunna försörja mig på detta ett tag :D
Fick föresten en rolig fråga av en arbetskamrat idag...
Vi har en grej som kallas "tvätta händer" efter vi varit på pengar eller på marker och efter att jag hade gjort detta en gång fråga min arbetskamrat på andra sidan rummet.
"Är du dansare?"
haha
Det är inte första gången jag får den frågan heller...
Är jag så dansant av mig?
haha
Längtar till våren för då kommer jag nog igång igen med dansen, men jag ska leva i nuet och det känns bra.
Gjorde förresten ett test på facebook idag om vilket filmförhållande man var eller nått. Jag blev "Brokeback Mountain", kan säga att jag var då "Jack" och "Rutger" var "Enis", se filmen och tänk på det så kommer ni fatta varför jag varit ledsen om ni inte gjort det.
Snart sova nu och upp imorgon och jobba igen :D
Föresten en grej till...
Vaknade med en tvestjärt på kudden imorse, det var mindre roligt...
Undra vart den har varit på mig och lekt?
Usch och sen fick jag inte slängt ut den heller den kröp under en golvlist så får se om jag kanske har sällskap imorgon när jag vaknar igen?
Kom över ditt ex enligt Expressen
Terapeutens åtta bästa tips mot hjärtesorg:
1. Erkänn din förlust och ge dig tid att sörja. Det kan ta mellan tre veckor och sex månader innan man är någorlunda över en förlorad kärlek.
2. Så länge man hoppas kan man inte komma över det. Man kan välja att hålla kvar vid hoppet eller så kan man ta farväl till det. Om du väljer att hålla kvar vid hoppet - låt bli att förebrå dig själv. Men man kommer inte vidare så länge man hoppas.
3. Lev ut dina känslor i stället för att fly från dem. Det kan vara att sticka ut ögonen på ett foto på ditt ex eller kyssa bilden, sova i exets t-shirt eller skrika högt.
4. Fråga dig själv: ”Vad var det egentligen som var så fantastiskt?”. Man får tänka på exets positiva sidor. När man sett de positiva kan man tänka på de negativa.
5. Ha någon vid din sida som tar din sorg på allvar. Någon som inte säger ”Han var bara en idiot” eller ”Skönt att du slipper honom”. Det viktigaste en sådan person kan göra är att vara med dig - och trösta dig.
6. Låt bli att ta söka upp ditt ex. Låt bli att försöka vara vänner. Man kan inte vara vänner om den ena är kär, men den andra inte är det.
7. Om du måste veta om kärleken mellan er bara var något du inbillade dig kan du skriva till exet. Skriv att du behöver svar på några frågor. Fråga inte om fler än tre saker. Frågan kan vara sådan som ”Var jag din stora kärlek?”. Svaren kan ta hårt, men det är bättre med verklighet än fantasi. Och ett svar gör att man känner sig respekterad.
8. Gör klart för andra att du inte snabbt kan bli förälskad igen. Men det är bra att komma ut och träffa andra. Om du dejtar, berätta klart och tydligt om hur det ligger till med din hjärtesorg.
1. Erkänn din förlust och ge dig tid att sörja. Det kan ta mellan tre veckor och sex månader innan man är någorlunda över en förlorad kärlek.
2. Så länge man hoppas kan man inte komma över det. Man kan välja att hålla kvar vid hoppet eller så kan man ta farväl till det. Om du väljer att hålla kvar vid hoppet - låt bli att förebrå dig själv. Men man kommer inte vidare så länge man hoppas.
3. Lev ut dina känslor i stället för att fly från dem. Det kan vara att sticka ut ögonen på ett foto på ditt ex eller kyssa bilden, sova i exets t-shirt eller skrika högt.
4. Fråga dig själv: ”Vad var det egentligen som var så fantastiskt?”. Man får tänka på exets positiva sidor. När man sett de positiva kan man tänka på de negativa.
5. Ha någon vid din sida som tar din sorg på allvar. Någon som inte säger ”Han var bara en idiot” eller ”Skönt att du slipper honom”. Det viktigaste en sådan person kan göra är att vara med dig - och trösta dig.
6. Låt bli att ta söka upp ditt ex. Låt bli att försöka vara vänner. Man kan inte vara vänner om den ena är kär, men den andra inte är det.
7. Om du måste veta om kärleken mellan er bara var något du inbillade dig kan du skriva till exet. Skriv att du behöver svar på några frågor. Fråga inte om fler än tre saker. Frågan kan vara sådan som ”Var jag din stora kärlek?”. Svaren kan ta hårt, men det är bättre med verklighet än fantasi. Och ett svar gör att man känner sig respekterad.
8. Gör klart för andra att du inte snabbt kan bli förälskad igen. Men det är bra att komma ut och träffa andra. Om du dejtar, berätta klart och tydligt om hur det ligger till med din hjärtesorg.
Börjar snart
Fick ett samtal idag.
Ska börja jobba tidigare än vad jag trodde...
Skulle börjat den sjunde november, men så ringde dom idag och fråga om jag ville börja imorgon redan?
Tråkigt nog fick jag säga nej då jag har bion i helgen men ska börja på tisdag =)
Så blir att börja tidigare ändå :D
Jobbar bion nu lördag, söndag och måndag och på tisdag är jag på casinot :D
Ska bli super kul.
Han frågade om jag skulle va färdig upplärd efter mina pass som jag fick nu fram till då jag egentligen skulle börjat, han trodde att jag skulle lära mig snabbt.
Verkar som de snabbt vill få in mig i systemet.
Kommer nog va upplärd men får kolla vad som gäller för jag vill ju ha mina två veckor med garanterad heltid.
Har ju rätt till de två veckorna och dem vill jag ha men om jag får massa tider efter ändå så kan jag va upplärd... Man jobbar ju ändå aldrig ensam.
Längtar tills tisdag, ska bli så jäkla roligt.
Har dock ett nattpass dagen efter jag varit på Hälsö men men, det blir allt bra. börjar ju först på kvällen och jobbar till tidiga morgonen, blir att sova mycket på måndagen kan jag säga.
Ron kommer...
Ja jag tror att ron en dag kommer.
Just nu har jag inte så mycket ro.
Blir så när jag inte gör något med mina dagar.
Vill lägga mig nu egentligen men är inte direkt trött.
Men ska nog försöka om en stund ändå.
När jag är ledig vill jag ju ändå komma upp tidigt.
Kommer nog tycka annorlunda när jag börjat på det nya jobbet.
Har ringt och pratat med dom idag. De frågade hur jag ville jobba över jul, nyår och där i början av januari.
Jag sa att det hade varit trevligt att ha julafton ledigt men det blir som det blir. I värsta fall så blir det inte ledigt men jag får överleva det, jag behöver pengarna.
Hoppas verkligen att jag kommer jobba juldagen.
Vill inte va hemma då.
Känns läskigt på något sätt. På juldagen är det ju ett år sen jag berätta för familjen att jag är bög.
Vilket år det har varit. De har fått träffa min första pojkvän och allt.
Det har varit ett bra år med tanke på att jag kunnat vara ärlig med min familj och så. Har kunnat prata om det mer och mer. Men det är inget vi direkt pratar om och jag vet inte direkt om jag är så sugen på att gå in i detaljer om allt?
Min storebrors flickvän som är vad ska man säga relativt ny i sälskapet och jobbar som någon sorts barnpsykolog fråga mig saker, hon vågar ju sånt.
Fråga hur länge jag vetat och jag svara alltid.
Men tillslut kände jag mig obekväm med snacket och gick och tog ett dopp, var på stranden.
Var samma dag som "Rutger" hade åkt hem till gbg igen efter vår mysiga helg hemma hos mamma.
Jobbiga sängar att sova i bara kan jag säga :p
Nä ska jag stänga av tvn och försöka sova?
Sätta klockan på ringning imorgon och gå upp tidigt?
Imorgon blir det att möta upp mamma igen och åka hem med henne, jobb på bion lördag, söndag och måndag.
Just nu har jag inte så mycket ro.
Blir så när jag inte gör något med mina dagar.
Vill lägga mig nu egentligen men är inte direkt trött.
Men ska nog försöka om en stund ändå.
När jag är ledig vill jag ju ändå komma upp tidigt.
Kommer nog tycka annorlunda när jag börjat på det nya jobbet.
Har ringt och pratat med dom idag. De frågade hur jag ville jobba över jul, nyår och där i början av januari.
Jag sa att det hade varit trevligt att ha julafton ledigt men det blir som det blir. I värsta fall så blir det inte ledigt men jag får överleva det, jag behöver pengarna.
Hoppas verkligen att jag kommer jobba juldagen.
Vill inte va hemma då.
Känns läskigt på något sätt. På juldagen är det ju ett år sen jag berätta för familjen att jag är bög.
Vilket år det har varit. De har fått träffa min första pojkvän och allt.
Det har varit ett bra år med tanke på att jag kunnat vara ärlig med min familj och så. Har kunnat prata om det mer och mer. Men det är inget vi direkt pratar om och jag vet inte direkt om jag är så sugen på att gå in i detaljer om allt?
Min storebrors flickvän som är vad ska man säga relativt ny i sälskapet och jobbar som någon sorts barnpsykolog fråga mig saker, hon vågar ju sånt.
Fråga hur länge jag vetat och jag svara alltid.
Men tillslut kände jag mig obekväm med snacket och gick och tog ett dopp, var på stranden.
Var samma dag som "Rutger" hade åkt hem till gbg igen efter vår mysiga helg hemma hos mamma.
Jobbiga sängar att sova i bara kan jag säga :p
Nä ska jag stänga av tvn och försöka sova?
Sätta klockan på ringning imorgon och gå upp tidigt?
Imorgon blir det att möta upp mamma igen och åka hem med henne, jobb på bion lördag, söndag och måndag.
När jag är sjuk blir jag deppig...
Ja när jag är sjuk så blir jag lite som alla andra män, eller ska inte dra alla över en kam men har vänner som blir helt utslagna av en liten förkylning och feber.
Jag blir inte utslagen, jag blir bara deppig.
Med en rinnande näsa kan man väl inte annat vara?
Har tänkt på "Rutger" idag, saknar honom som bara den men funderar på vilket sätt jag saknar?
Är det kärleken och sexet jag saknar eller är det hans vänskap?
På många sätt var han och jag lika och på många sätt var vi inte lika.
När vi pratade med varandra var det så lätt. Vi förstod vad den andra menade.
Grubblare båda två.
Jag ska inte tänka på honom förmycket... Men måste göra det på ett sätt också.
Om jag inte tänker på han hur ska jag då kunna gå vidare? Hur ska jag då komma fram till om jag kan va hans vän eller inte?
Kommer jag kunna va hans vän utan att försöka dra ner hans byxor?
Kommer jag kunna va vän med honom?
Jag kramar alltid mina vänner när jag säger hej och när jag säger hej då.
Han gör inte det med sina vänner, när vi var tillsammans kramade han mig men kommer han göra det om vi ska va vänner?
Sånna där löjliga småsaker som faktiskt kan göra ett möte väldigt konstigt.
Som en gång när vi hade setts på stan och skulle åka var och en hem till sitt så skulle vi säga hej då.
Vi gjorde det med ett handskak, det kändes WEIRD.
Jag vill va hans vän, saknar att prata med honom, men frågar mig om jag just nu är tillräckligt stark?
Har inte träffat honom på nästan två månader nu...
Har bara hört hans röst.
Men det blir iallafall tre månader utan att ses innan vi kan ses och jag e klar i skallen, tror jag.
Undrar om han saknar min vänskap alls ibland. Roliga är att vi båda borde ta bort varandra på msn men ingen har gjort det, eller han kanske har tagit bort mig utan att ignorera mig? För jag ser iallafall när han är online och jag har inte gjort något med hans msn.
Skriver inte till varandra men skönt att se att han är där så att han inte ligger död någonstans.
HAHAHA
Detta inlägget skulle ju inte va om "Rutger" haha men såklart blev det så.
Skulle handla om mycket annat men får väl skriva om det imorgon eller något?
Tårar på en tisdagskväll...
Just nu känner jag att jag inte orkar.
Det är tungt just nu...
Det är pengasituationen som spökar igen.
Jag har inte råd med något. Jag har inte egentligen råd med att bo här längre.
Jag har inte råd att betala hyran och mina räkningar. Det har varit såhär länge och nu bara brast det.
Jag är så trött på att ha det såhär.
Trött på att behöva låna pengar hela tiden.
Får börja ta på arvet verkar det som.
Min grund för ett eget boende en gång eller en egen bil.
Jag vill inte ta på arvet, men just nu känns det så jävla hopplöst.
Börjar först jobba i november så jag tror att första lönen kommer först i december och när den väl kommer är det dyra hyror, räkningar och lån som ska betalas tillbaks.
Jag är så jäkla trött på att leva i misär.
Men en tröst är väl att när jag lever i misär i vår och betalar av alla lån så behöver jag iallafall förhoppningsvis inte längre låna?
Jag mår dåligt av att ha det såhär...
Så om inte livet var pissigt nog så börjar jag bli sjuk igen också och den JÄVLA finnen har kommit på näsan igen.
Fan fan fan fan fan...
Det är tungt just nu...
Det är pengasituationen som spökar igen.
Jag har inte råd med något. Jag har inte egentligen råd med att bo här längre.
Jag har inte råd att betala hyran och mina räkningar. Det har varit såhär länge och nu bara brast det.
Jag är så trött på att ha det såhär.
Trött på att behöva låna pengar hela tiden.
Får börja ta på arvet verkar det som.
Min grund för ett eget boende en gång eller en egen bil.
Jag vill inte ta på arvet, men just nu känns det så jävla hopplöst.
Börjar först jobba i november så jag tror att första lönen kommer först i december och när den väl kommer är det dyra hyror, räkningar och lån som ska betalas tillbaks.
Jag är så jäkla trött på att leva i misär.
Men en tröst är väl att när jag lever i misär i vår och betalar av alla lån så behöver jag iallafall förhoppningsvis inte längre låna?
Jag mår dåligt av att ha det såhär...
Så om inte livet var pissigt nog så börjar jag bli sjuk igen också och den JÄVLA finnen har kommit på näsan igen.
Fan fan fan fan fan...
Svårt att sova
Hade SÅ svårt att somna inatt.
Låg och vände mig länge.
Fick ingen ro i kroppen.
Tänkte väldigt mycket.
Hade läst ut boken "Tisdagar med Morrie" den var bra.
Var kanske lite att tänka på från den?
Föll en tår när jag läste de två sista kapitlen.
Fin bok.
Tänkte mycket igår när jag skulle sova.
Jag gör det mycket.
Tänker...
Har tänkt mycket på min pappa det senaste drömt om honom och så.
Undrat hur det hade varit om jag hade min pappa.
Hur skulle jag då varit?
Drömde om att han aldrig hade dött att jag hade levt med honom hela tiden och jag gjorde med honom som jag gör med min mamma ibland.
Krama om honom och sagt "pappa, pappa ,pappa" med min lilla bäbisröst.
Undra vad för relation jag hade haft med min far?
Hur hade den sett ut?
Hade han och mamma varit tillsammans fortfarande?
Tänk hur annorlunda livet kunde varit om pappa inte hade gjort som han gjorde.
Men får aldrig reda på det och ska inte tänka på det förmycket.
Det är inget jag kan ändra, och jag är ändå ganska nöjd med hur mitt liv ser ut nu...
Det är bra ändå.
Jag överlever alltid :D
Låg och vände mig länge.
Fick ingen ro i kroppen.
Tänkte väldigt mycket.
Hade läst ut boken "Tisdagar med Morrie" den var bra.
Var kanske lite att tänka på från den?
Föll en tår när jag läste de två sista kapitlen.
Fin bok.
Tänkte mycket igår när jag skulle sova.
Jag gör det mycket.
Tänker...
Har tänkt mycket på min pappa det senaste drömt om honom och så.
Undrat hur det hade varit om jag hade min pappa.
Hur skulle jag då varit?
Drömde om att han aldrig hade dött att jag hade levt med honom hela tiden och jag gjorde med honom som jag gör med min mamma ibland.
Krama om honom och sagt "pappa, pappa ,pappa" med min lilla bäbisröst.
Undra vad för relation jag hade haft med min far?
Hur hade den sett ut?
Hade han och mamma varit tillsammans fortfarande?
Tänk hur annorlunda livet kunde varit om pappa inte hade gjort som han gjorde.
Men får aldrig reda på det och ska inte tänka på det förmycket.
Det är inget jag kan ändra, och jag är ändå ganska nöjd med hur mitt liv ser ut nu...
Det är bra ändå.
Jag överlever alltid :D
Träffade på någon.
Idag när jag jobbade på bion tyckte jag mig se ett bekant ansikte i kön till den andra kassan.
Kände igen honom och stirrade lite för att se ifall han kände igen mig...
Haha men det gjorde han inte, men han såg att jag stirra.
Så sa till honom att vi är facebook vänner för det är vi.
Har aldrig träffats innan men snackat på Qx förr.
Så en av de där vänner man hade råkat samla på sig bara ;)
Men han var riktigt trevlig den lilla stund vi fick snackat, han bor ju också i Gbg så vem vet kanske vi stöter på varandra igen?
Alltid trevligt med fler vänner i ens umgänges krets :D
Nu är det en arbetsdag kvar så blir det tillbaks till GBG igen :D
Kände igen honom och stirrade lite för att se ifall han kände igen mig...
Haha men det gjorde han inte, men han såg att jag stirra.
Så sa till honom att vi är facebook vänner för det är vi.
Har aldrig träffats innan men snackat på Qx förr.
Så en av de där vänner man hade råkat samla på sig bara ;)
Men han var riktigt trevlig den lilla stund vi fick snackat, han bor ju också i Gbg så vem vet kanske vi stöter på varandra igen?
Alltid trevligt med fler vänner i ens umgänges krets :D
Nu är det en arbetsdag kvar så blir det tillbaks till GBG igen :D
Vad hör man inte på radion idag?
Men det är okej... Jag lever och mår bra trots allt.
Vad är det?
Ibland undrar jag om jag bara inbillar mig massa eller om jag verkligen ser nått?
Brukar se små vita saker här i lägenheten på kvällarna, som små grejer som tittar fram och tjuvtittar på mig.
Ser inte vad det är, kan bara urskilja små saker i mörkret som lämnar rummet när det märker att jag sett det.
Låter bara som inbillning och det kanske är det?
Eller så kan det kanske vara något mer?
Rester av de som tidigare bott här, det är ju ett gammalt hus så någon borde ha dött i lägenheten.
Dessa små grejerna skrämmer mig dock inte och stör mig inte mycket.
Finns värre saker som kommer när jag sover...
Åh va alla tycker att jag låter konstig nu.
Men det kan vara något här...
Brukar se små vita saker här i lägenheten på kvällarna, som små grejer som tittar fram och tjuvtittar på mig.
Ser inte vad det är, kan bara urskilja små saker i mörkret som lämnar rummet när det märker att jag sett det.
Låter bara som inbillning och det kanske är det?
Eller så kan det kanske vara något mer?
Rester av de som tidigare bott här, det är ju ett gammalt hus så någon borde ha dött i lägenheten.
Dessa små grejerna skrämmer mig dock inte och stör mig inte mycket.
Finns värre saker som kommer när jag sover...
Åh va alla tycker att jag låter konstig nu.
Men det kan vara något här...
Ja nu är det nog klart
Ja nu är det nog klart.
Jag gråter inte längre.
Ångrar inte mailet, ångrar inte att jag svarade på det han skicka.
Ångrar inget av vad vi gjorde.
Har nu skickat iväg det sista mailet...
Tror jag iallafall.
Eller iallafall för denna gången.
Känns bra inombords på något vänster.
Jag har fått säga det jag ville och det hjälpte inte att få tillbaks honom på något sätt.
Han kommer aldrig att bli min igen.
Jag vill inte ge upp men måste göra det för att komma vidare.
Eller nä fan jag ska inte ge upp men jag tror att pilen som "Rutger" sköt in i min kropp håller på att dras ut på andra sidan, jag försökte dra ut den samma väg den kom men det hjälpte inte, nu drar jag ut den på andra sidan och det går mer smidigt på det sättet.
Jag tror säkert inte att tårarna för honom ännu är slut, men det känns mycket bättre nu.
Känns som om jag växt. Kanske har jag det? Kanske jag bara inbillar mig just nu att jag har växt och imorgon är jag återigen på botten?
Men man ramlar och ramlar i detta livet, om och om igen, men förhoppningsvis så lär jag mig något och vet snart kanske vad jag bör göra för att må bra?
Älskar min "Rutger" fortfarande men jag önskar honom all lycka i framtiden, hoppas han hittar någon som tycker om honom lika mycket som jag gjort och som han tycker om tillbaks.
Jag önskar honom allt gott i livet.
Jag gråter inte längre.
Ångrar inte mailet, ångrar inte att jag svarade på det han skicka.
Ångrar inget av vad vi gjorde.
Har nu skickat iväg det sista mailet...
Tror jag iallafall.
Eller iallafall för denna gången.
Känns bra inombords på något vänster.
Jag har fått säga det jag ville och det hjälpte inte att få tillbaks honom på något sätt.
Han kommer aldrig att bli min igen.
Jag vill inte ge upp men måste göra det för att komma vidare.
Eller nä fan jag ska inte ge upp men jag tror att pilen som "Rutger" sköt in i min kropp håller på att dras ut på andra sidan, jag försökte dra ut den samma väg den kom men det hjälpte inte, nu drar jag ut den på andra sidan och det går mer smidigt på det sättet.
Jag tror säkert inte att tårarna för honom ännu är slut, men det känns mycket bättre nu.
Känns som om jag växt. Kanske har jag det? Kanske jag bara inbillar mig just nu att jag har växt och imorgon är jag återigen på botten?
Men man ramlar och ramlar i detta livet, om och om igen, men förhoppningsvis så lär jag mig något och vet snart kanske vad jag bör göra för att må bra?
Älskar min "Rutger" fortfarande men jag önskar honom all lycka i framtiden, hoppas han hittar någon som tycker om honom lika mycket som jag gjort och som han tycker om tillbaks.
Jag önskar honom allt gott i livet.
Har fått svar
Har fått ett svar på mailet nu, förväntade mig inget svar, skrev det också.
Men det brast nu igen... Fick svaret och läst det och gråtit igen. Jag önskar att någon kunde tycka om mig...
Det är fan slut...
Varför kan jag inte bara inse det och gå vidare?
Varför måste jag älta?
Varför står jag och stampar i hopp om att han sak ändra sig?
Här nedan kan ni läsa lite av mailet jag fick.
Jag sitter med tårar igen, vill inte säga farväl men som han säger, han känner inte lika mycket.
Jag känner bara att jag inte passar in i gay världen, jag känner mig mer straight än gay och det gör att det skulle kännas jätte konstigt att komma ut som bi. Jag har aldrig känt mig älskad förut vilket du har fått mig att känna och det är därför jag inte kunnat släppa dig helt, men har mer eller mindre förstått att vi båda far illa av att vara i den situation vi är i nu som du själv säger.
Jag har alltid tyckt om dig jätte mycket och du har verkligen gjort mig glad i livet men jag känner bara inte lika lika mycket för dig som du gör för mig. Det är jobbigt att prata med dig när du inte kan tänka dig att vi bara ska vara vänner. Därför är det nog bäst att vi båda går våra egna vägar för det här leder inte till nått bra men du ska veta att du är en fin kille och förtjänar det bästa.
Men det brast nu igen... Fick svaret och läst det och gråtit igen. Jag önskar att någon kunde tycka om mig...
Det är fan slut...
Varför kan jag inte bara inse det och gå vidare?
Varför måste jag älta?
Varför står jag och stampar i hopp om att han sak ändra sig?
Här nedan kan ni läsa lite av mailet jag fick.
Jag sitter med tårar igen, vill inte säga farväl men som han säger, han känner inte lika mycket.
Jag känner bara att jag inte passar in i gay världen, jag känner mig mer straight än gay och det gör att det skulle kännas jätte konstigt att komma ut som bi. Jag har aldrig känt mig älskad förut vilket du har fått mig att känna och det är därför jag inte kunnat släppa dig helt, men har mer eller mindre förstått att vi båda far illa av att vara i den situation vi är i nu som du själv säger.
Jag har alltid tyckt om dig jätte mycket och du har verkligen gjort mig glad i livet men jag känner bara inte lika lika mycket för dig som du gör för mig. Det är jobbigt att prata med dig när du inte kan tänka dig att vi bara ska vara vänner. Därför är det nog bäst att vi båda går våra egna vägar för det här leder inte till nått bra men du ska veta att du är en fin kille och förtjänar det bästa.
Hur är det idag?
Idag känns det lättare på något sätt.
Är väl att jag sagt det jag ville?
Känns bättre nu iallafall...
Tror jag...
Vi får se...
Är väl att jag sagt det jag ville?
Känns bättre nu iallafall...
Tror jag...
Vi får se...
Så var det gjort
Har skickat iväg mailet nu...
Så då var det slut helt och hållet.
Farvälet är sagt och även adjö...
Har sagt det jag behövde.
Har sagt "jag älskar dig".
Och nu är jag bara det patetiska exet, men men...
Man kan inte hjälpa vem man är, man kan bara leva sitt eget liv och ska göra det som känns rätt.
Så då var det slut helt och hållet.
Farvälet är sagt och även adjö...
Har sagt det jag behövde.
"Jag trodde att jag gjorde dig glad, men uppenbarligen var det inte s
å? En mask du höll uppe kanske bara för att göra mig glad? Men jag tyckte jag såg glädjen i dina ögon… Kanske bara en spegelbild där av min egen lycka? Kanske var det jag såg? Min egen lycka i dina ögon?"Har sagt "jag älskar dig".
Och nu är jag bara det patetiska exet, men men...
Man kan inte hjälpa vem man är, man kan bara leva sitt eget liv och ska göra det som känns rätt.
När jag blir gammal
När jag blir pensionär eller något i den åldern är min dröm att öppna ett café.
Tänk va mysigt med ett café där det bara är äldre som jobbar och pratar med ungdomar och förmedlar visdom och är som en extra mormor/farmor eller morfar/farfar.
Detta är min framtida dröm, ett fik som jag driver med mina pensionärskompisar.
Har skrivit...
Har skrivit ett tre sidor långt mail till "Rutger", måste bara bestämma mig nu ifall jag ska skicka det.
Är jag redo att säga farväl?
Är jag redo att aldrig mer få höra från honom?
Nä det är jag verkligen inte, men kommer jag någonsin bli?
Måste dra bort plåstret snabbt innan det växer ihop med såret.
Kommer fan göra så ont...
Jag hatar att det ska göra så ont att säga farväl...
Att det ska göra så ont att sätta den slutgiltiga punkten i detta kapitlet.
Sitter här och gråter nu igen.
Känns så löjligt.
Men det är slut... Finns inget mer att säga. Bara massa dödsnack som gör att den här romanen kommer bli en flopp... En långdragen och tråkig flopp.
Min roman ska inte va en flopp, den ska bli en succé.
Är jag redo att säga farväl?
Är jag redo att aldrig mer få höra från honom?
Nä det är jag verkligen inte, men kommer jag någonsin bli?
Måste dra bort plåstret snabbt innan det växer ihop med såret.
Kommer fan göra så ont...
Jag hatar att det ska göra så ont att säga farväl...
Att det ska göra så ont att sätta den slutgiltiga punkten i detta kapitlet.
Sitter här och gråter nu igen.
Känns så löjligt.
Men det är slut... Finns inget mer att säga. Bara massa dödsnack som gör att den här romanen kommer bli en flopp... En långdragen och tråkig flopp.
Min roman ska inte va en flopp, den ska bli en succé.
Drömde om pappa
Drömde om pappa inatt.
Samma dröm som alltid, att han kom tillbaks och hade fortfarande problem med alkoholen.
Han prioriterade alkoholen framför familjen och den här gången i drömmen så försökte han inte ens dölja det...
Det är drömmar utan prat. Eller om det är prat så är det mest mitt eget prat. Minns inte hur min pappas röst lät.
Samma dröm som alltid, att han kom tillbaks och hade fortfarande problem med alkoholen.
Han prioriterade alkoholen framför familjen och den här gången i drömmen så försökte han inte ens dölja det...
Det är drömmar utan prat. Eller om det är prat så är det mest mitt eget prat. Minns inte hur min pappas röst lät.
I sängen igår...
När jag skulle lägga mig igår så tänkte jag lite på honom, eller ganska mycket.
Jag fälde några tårar.
Saknar min "Rutger"...
Fast han är ju inte längre min...
Jag fälde några tårar.
Saknar min "Rutger"...
Fast han är ju inte längre min...
Frukost hos Sara
Ja idag började dagen med att åka till Sara och äta frukost.
Skulle egentligen fikat och gått på Liseberg men blev "bara" frukost.
Sara som den husmor hon är hade nybakat bröd, fil, müsli, kokt ägg, pankakor, bacon, kaffe och juice till frukosten.
Var väldigt trevlig frukost och roligt att träffa Sara igen, var ett tag sedan nu.
Vi skulle egentligen till Liseberg men då Sara hade blivit lite småförkyld kände hon ingen ork för att gå dit så vi såg Casino Royale istället och snacka lite innan jag begav mig hem.
Insåg hos Sara att jag och Jenny har en väldigt snuskig jargong jämfört med mig och Sara...
Hon har blivit pryd på äldre dar :p
haha
Men så Sara och jag ska ses på onsdag igen, blir min tur att bjuda på pankakor då, klagade ju lite på att hennes var för tunna :p haha
Nu ska hon få smaka på mina flottiga och goda "mormors"pankakor ;)
mums...
Känner du dig sugen?
Bara att höra av sig, blir någon gång vid sex tiden på kvällen tror jag.
Skulle egentligen fikat och gått på Liseberg men blev "bara" frukost.
Sara som den husmor hon är hade nybakat bröd, fil, müsli, kokt ägg, pankakor, bacon, kaffe och juice till frukosten.
Var väldigt trevlig frukost och roligt att träffa Sara igen, var ett tag sedan nu.
Vi skulle egentligen till Liseberg men då Sara hade blivit lite småförkyld kände hon ingen ork för att gå dit så vi såg Casino Royale istället och snacka lite innan jag begav mig hem.
Insåg hos Sara att jag och Jenny har en väldigt snuskig jargong jämfört med mig och Sara...
Hon har blivit pryd på äldre dar :p
haha
Men så Sara och jag ska ses på onsdag igen, blir min tur att bjuda på pankakor då, klagade ju lite på att hennes var för tunna :p haha
Nu ska hon få smaka på mina flottiga och goda "mormors"pankakor ;)
mums...
Känner du dig sugen?
Bara att höra av sig, blir någon gång vid sex tiden på kvällen tror jag.
Det första jag såg
Det första jag såg framför mina ögon igår efter att jag hade slutit dom för att sova var "Rutgers" nakna rumpa.
Den var perfekt, lixom allt annat på han. Vissa skulle kanske inte säga att den var perfekt men för mig så var den just det.
Så fick ligga och tänka på honom en stund innan jag somna, och nä jag runkade inte...
Tänker mycket på honom, som jag gjort sen jag träffa honom första gången 27/3-09...
Det är väl inte konstigt att jag älskade honom och fortfarande gör?
Det är väl inte så konstigt att förstå att det är svårt att komma över?
Det är ju ändå X antal dagar som han har alltid varit i mitt huvud, och det är ju X antal dagar till som han kommer befinna sig där.
Den var perfekt, lixom allt annat på han. Vissa skulle kanske inte säga att den var perfekt men för mig så var den just det.
Så fick ligga och tänka på honom en stund innan jag somna, och nä jag runkade inte...
Tänker mycket på honom, som jag gjort sen jag träffa honom första gången 27/3-09...
Det är väl inte konstigt att jag älskade honom och fortfarande gör?
Det är väl inte så konstigt att förstå att det är svårt att komma över?
Det är ju ändå X antal dagar som han har alltid varit i mitt huvud, och det är ju X antal dagar till som han kommer befinna sig där.
Och idag...
Idag var jag och Jenny på stan igen :D
Vi möttes upp i Brunnsparken och strosade runt lite, skulle hitta något ställe att äta på, snälla Jenny som bjöd mig på mat. Får bjuda tillbaks någon dag när jag har råd.
Vi hittade ett ganska trevligt ställe, minns inget namn på det men vet att jag har gått förbi det tidigare men aldrig ätit där.
Sen efter det tog vi en tur till biblioteket igen...
Jenny fick lånat lite böcker och jag strosade runt.
Efter detta gick vi och fikade på ett jättemysigt café, var inte tokmycket folk där och det var mysigt och lugnt.
Var väldigt skön stämning där och där kan vi lätt tänka oss att sätta oss där igen.
Sen strosa vi lite till på stan och gick in en sväng på Lagerhaus, ja köpte lite doftljus.
Sen skillde vi på oss och åkte hem...
Tack snälla Jenny för maten idag...
Och imorgon har jag planer igen men dem skriver jag om imorgon istället...
Kram kram,
Vi möttes upp i Brunnsparken och strosade runt lite, skulle hitta något ställe att äta på, snälla Jenny som bjöd mig på mat. Får bjuda tillbaks någon dag när jag har råd.
Vi hittade ett ganska trevligt ställe, minns inget namn på det men vet att jag har gått förbi det tidigare men aldrig ätit där.
Sen efter det tog vi en tur till biblioteket igen...
Jenny fick lånat lite böcker och jag strosade runt.
Efter detta gick vi och fikade på ett jättemysigt café, var inte tokmycket folk där och det var mysigt och lugnt.
Var väldigt skön stämning där och där kan vi lätt tänka oss att sätta oss där igen.
Sen strosa vi lite till på stan och gick in en sväng på Lagerhaus, ja köpte lite doftljus.
Sen skillde vi på oss och åkte hem...
Tack snälla Jenny för maten idag...
Och imorgon har jag planer igen men dem skriver jag om imorgon istället...
Kram kram,
Igår del 2 av 2
Gårdagens kväll så var det egentligen tänkt att jag och Jenny skulle gå på bio och se FAME, men det var fullt så vi bestämde oss för att ses på stan på kvällen och bara gå lite och kanske sätta oss någon stans och ta oss något att dricka.
Vi gick lite på stan först och kollade in biblioteket och vad som hände där när det nu var kulturnatta.
Var inget speciellt som hände där och vi gick ganska snart därifrån igen.
Valde att gå och sätta oss någon stans och ta nått att törsta våra törstiga strupar med.
Jag propsade lite på Gretas :p haha
Så det blev Gretas och när vi kom dit så var det inga alls där typ men vi satte oss ner och pratade och drack lite gott.
Efter en stund kom det massa elever från PAS, Christoffer, Peter, Sebastian och så kom Martin som pluggar i skåne. Lite folk som man kände och det var riktigt trevligt att träffa dom, ja Sebastian kände jag inte direkt hade träffat på honom bara innan.
Men så vi satt där och så började Martin och Jenny prata teckenspråk och det kom ett gäng som talade teckenspråk som kom fram till oss och prata.
Jag och Sebastian kände oss då väldigt utanför. Förstår mer nu hur folk känner när de inte kan förstå något alls.
Vi satt där som frågetecken och visste inte om vi skulle säga hej eller inte. haha
Blev att vi snacka med varandra istället.
Senare så var det jag och Jenny som fick igång dansgolvet, tillslut så var det ju faktiskt dax att dansa, och vilka shower vi gjorde, hade så jäkligt roligt...
Dansade som bara den och har idag träningsvärk i rumpan.
Vi gick ifrån Gretas vid runt tolv men det räckte ändå, jag hade haft så jäkla roligt och skrattat och haft kul tillräckligt, man behöver inte utmana ödet.
En bra kväll kan bli en dålig kväll om man drar ut på den förmycket.
Men jag hade verkligen super kul och sedan åkte jag spårvagn med Sebastian och Jenny och följde henne hem till dörren och tog en liten vattenpaus och eftersnack för att sedan dra mig hem till mig...
Tack för en riktigt bra dag igår alla som var inblandade...
Vi gick lite på stan först och kollade in biblioteket och vad som hände där när det nu var kulturnatta.
Var inget speciellt som hände där och vi gick ganska snart därifrån igen.
Valde att gå och sätta oss någon stans och ta nått att törsta våra törstiga strupar med.
Jag propsade lite på Gretas :p haha
Så det blev Gretas och när vi kom dit så var det inga alls där typ men vi satte oss ner och pratade och drack lite gott.
Efter en stund kom det massa elever från PAS, Christoffer, Peter, Sebastian och så kom Martin som pluggar i skåne. Lite folk som man kände och det var riktigt trevligt att träffa dom, ja Sebastian kände jag inte direkt hade träffat på honom bara innan.
Men så vi satt där och så började Martin och Jenny prata teckenspråk och det kom ett gäng som talade teckenspråk som kom fram till oss och prata.
Jag och Sebastian kände oss då väldigt utanför. Förstår mer nu hur folk känner när de inte kan förstå något alls.
Vi satt där som frågetecken och visste inte om vi skulle säga hej eller inte. haha
Blev att vi snacka med varandra istället.
Senare så var det jag och Jenny som fick igång dansgolvet, tillslut så var det ju faktiskt dax att dansa, och vilka shower vi gjorde, hade så jäkligt roligt...
Dansade som bara den och har idag träningsvärk i rumpan.
Vi gick ifrån Gretas vid runt tolv men det räckte ändå, jag hade haft så jäkla roligt och skrattat och haft kul tillräckligt, man behöver inte utmana ödet.
En bra kväll kan bli en dålig kväll om man drar ut på den förmycket.
Men jag hade verkligen super kul och sedan åkte jag spårvagn med Sebastian och Jenny och följde henne hem till dörren och tog en liten vattenpaus och eftersnack för att sedan dra mig hem till mig...
Tack för en riktigt bra dag igår alla som var inblandade...
Igår del 1 av 2
Igår var jag på stan och lunchade med Johannes medans han hade rast från skolan. Vi tog oss varsin kebabtallrik, mums vad gott det var. Så vi satt och snackde om allt möjligt och åt gott.
Följde honom till skolan sen och det var ett tag tills han börja.
Så blev mer snack, snack med PAS eleverna och sen avslutade vi med lite massage till Johannes.
Pratade lite om buksvågrar och sådant, ja sa att jag inte hade någon där vad jag vet.
Johannes sa att vänta en månad så har några stycken varit med "Rutger".
Då sa jag att jag skulle slå "Rutger" om det blev så. Eller jag skulle inte gjort det men jag hade velat gjort det, för det känns som enda anledningen till att vi tog slut var att jag var kille och han var inte redo för något sådant.
Om det sen visar sig att han hittar en annan kille så kommer jag verkligen bli ledsen.
Han ska få leva i sin låtsas värld där tjejer är det som är rätt för honom.
Han sa ju till mig att han aldrig hade mått så bra med någon annan än som han gjorde med mig.
Jaja när vi hade sagt hej då till varandra så gick jag vidare.
Gick efter det till min nya arbetsplats och pröva kläder. Var verkligen väldigt trevliga människor som jag träffade på där. Kändes som att denna arbetsplatsen kommer bli en riktigt bra arbetsplats och att jag kommer trivas där.
Pratade lite om träningskort och om hur mycket jag kommer vilja jobba.
Känns bra... Längtar så tills jag får börja jobba...
Ska bli så JÄKLA roligt :D
Efter det gick jag till en tatuerare i stan och kollade hur mycket det skulla kosta med min planerade tatuering.
Att göra den där skulle kosta 2-3000kr...
Kändes lite väl dyrt. Tycker inte att det är en direkt svår och komplicerad tatuering så att den skulle kosta så mycket känns orimligt.
Ska kolla hur mycket de tar i Uddevalla...
Fick iallafall en bra sida till massa typsnitt så jag kan ha en större koll på vad jag vill ha för typsnitt när jag ska göra tatueringen.
Följde honom till skolan sen och det var ett tag tills han börja.
Så blev mer snack, snack med PAS eleverna och sen avslutade vi med lite massage till Johannes.
Pratade lite om buksvågrar och sådant, ja sa att jag inte hade någon där vad jag vet.
Johannes sa att vänta en månad så har några stycken varit med "Rutger".
Då sa jag att jag skulle slå "Rutger" om det blev så. Eller jag skulle inte gjort det men jag hade velat gjort det, för det känns som enda anledningen till att vi tog slut var att jag var kille och han var inte redo för något sådant.
Om det sen visar sig att han hittar en annan kille så kommer jag verkligen bli ledsen.
Han ska få leva i sin låtsas värld där tjejer är det som är rätt för honom.
Han sa ju till mig att han aldrig hade mått så bra med någon annan än som han gjorde med mig.
Jaja när vi hade sagt hej då till varandra så gick jag vidare.
Gick efter det till min nya arbetsplats och pröva kläder. Var verkligen väldigt trevliga människor som jag träffade på där. Kändes som att denna arbetsplatsen kommer bli en riktigt bra arbetsplats och att jag kommer trivas där.
Pratade lite om träningskort och om hur mycket jag kommer vilja jobba.
Känns bra... Längtar så tills jag får börja jobba...
Ska bli så JÄKLA roligt :D
Efter det gick jag till en tatuerare i stan och kollade hur mycket det skulla kosta med min planerade tatuering.
Att göra den där skulle kosta 2-3000kr...
Kändes lite väl dyrt. Tycker inte att det är en direkt svår och komplicerad tatuering så att den skulle kosta så mycket känns orimligt.
Ska kolla hur mycket de tar i Uddevalla...
Fick iallafall en bra sida till massa typsnitt så jag kan ha en större koll på vad jag vill ha för typsnitt när jag ska göra tatueringen.
Mamma fråga om "Rutger"
Pratade i telefon med mamma tidigare idag.
Hon frågade vad jag skulle hitta på.
Jag svara att jag inte visste.
Hon frågade då om jag inte umgicks längre med "Rutger"?
Första gången som mamma frågat om det. Hon har varit så tyst om det annars.
Men sa då att vi inte ses just nu...
Har tagit en paus...
Kunde utvecklat det hela mer egentligen men vet inte om jag vill gå in på allt.
Känns så tråkigt.
Tråkigt att ha upplevt kärlek och lika fort fått den bortryckt.
Fan nu blev jag ju lite deppig när jag skrev, får gå och köpa någon choklad, det är ju ändå lördag idag... haha
Tjockisen behöver choklad.
Hon frågade vad jag skulle hitta på.
Jag svara att jag inte visste.
Hon frågade då om jag inte umgicks längre med "Rutger"?
Första gången som mamma frågat om det. Hon har varit så tyst om det annars.
Men sa då att vi inte ses just nu...
Har tagit en paus...
Kunde utvecklat det hela mer egentligen men vet inte om jag vill gå in på allt.
Känns så tråkigt.
Tråkigt att ha upplevt kärlek och lika fort fått den bortryckt.
Fan nu blev jag ju lite deppig när jag skrev, får gå och köpa någon choklad, det är ju ändå lördag idag... haha
Tjockisen behöver choklad.
Pratat i telefon igen...
Har ringt och pratat med "Rutger" idag igen.
Blir så arg, så ledsen och så förstörd.
Är nog bäst om jag slutar att höra av mig, han bryr sig inte tillräckligt.
Han orkar inte.
Han hade som svar på mina frågar ett :"därför".
Det gav mig inga mer svar.
Fick det bekräftat att han har känslor för mig fortfarande, inte att han vill gifta sig med mig men han gillar mig.
Anledningen till att vi inte blir är hans vänner, hans omgivning och hans rädsla för att skaka om hela sin värld.
Så tråkigt...
Är inte jag värd mer?
Är jag inte älskvärd?
Gjorde jag honom inte lycklig?
Så mycket frågor, fortfarande.
Har nästan gått en månad sen det tog slut.
Första två veckorna var det svårt att somna, är fortfarande svårt att somna men inte lika svårt.
Dagarna är okej, tänker på honom, men klarar mig.
Tittar på msn ifall han är online, det hjälper inte.
Funderar på att blocka honom på msn.
Inte längre svara på hans sms om han skickar och bara svara ifall han ringer.
Gå "Cold Turkey" eller vad det är man säger?
Hatar mig för att jag är så kär.
Varför?
Varför kan man inte bara stänga av känslor?
Har frågar mig själv det förr, var avknappen fanns, men den gången var det ändå inte på riktigt.
Den här gängen är det det...
Jag har så jäkla mycket kärlek att ge och den som kommer få min kärlek kommer va en lycklig jävel...
Jag kommer älska dig av hela mitt hjärta, eller de bitar av hjärtat som är kvar, var någon som tog många pusselbitar med sig.
Kanske han kommer skicka tillbaks dom en dag, en bit i taget?
Kanske kommer det bli lättare då?
Jag vet att en pusselbit kommer han alltid ha, den biten som vi bytte med varandra.
Min bit är en del av hans hjärta lixom hans bit är en del av mitt.
Bytt är bytt och kommer aldrig igen.
Blir så arg, så ledsen och så förstörd.
Är nog bäst om jag slutar att höra av mig, han bryr sig inte tillräckligt.
Han orkar inte.
Han hade som svar på mina frågar ett :"därför".
Det gav mig inga mer svar.
Fick det bekräftat att han har känslor för mig fortfarande, inte att han vill gifta sig med mig men han gillar mig.
Anledningen till att vi inte blir är hans vänner, hans omgivning och hans rädsla för att skaka om hela sin värld.
Så tråkigt...
Är inte jag värd mer?
Är jag inte älskvärd?
Gjorde jag honom inte lycklig?
Så mycket frågor, fortfarande.
Har nästan gått en månad sen det tog slut.
Första två veckorna var det svårt att somna, är fortfarande svårt att somna men inte lika svårt.
Dagarna är okej, tänker på honom, men klarar mig.
Tittar på msn ifall han är online, det hjälper inte.
Funderar på att blocka honom på msn.
Inte längre svara på hans sms om han skickar och bara svara ifall han ringer.
Gå "Cold Turkey" eller vad det är man säger?
Hatar mig för att jag är så kär.
Varför?
Varför kan man inte bara stänga av känslor?
Har frågar mig själv det förr, var avknappen fanns, men den gången var det ändå inte på riktigt.
Den här gängen är det det...
Jag har så jäkla mycket kärlek att ge och den som kommer få min kärlek kommer va en lycklig jävel...
Jag kommer älska dig av hela mitt hjärta, eller de bitar av hjärtat som är kvar, var någon som tog många pusselbitar med sig.
Kanske han kommer skicka tillbaks dom en dag, en bit i taget?
Kanske kommer det bli lättare då?
Jag vet att en pusselbit kommer han alltid ha, den biten som vi bytte med varandra.
Min bit är en del av hans hjärta lixom hans bit är en del av mitt.
Bytt är bytt och kommer aldrig igen.
Illamående...
Logade in idag på QX.
Hade inte varit där inne på ungefär en månad.
Ångrade mig redan när jag hade tryckt på logg in knappen men lät sidan ladda klart.
Hade nio mail, mest om att jag förtjänade bättre än "Rutger" från mina vänner.
Jag mådde illa hela tiden jag var inloggad.
Kände mig smutsig och oren.
Ville inte va där. Finns inget där för mig.
Vad har jag fått ut från Qx innan?
Jo vänner har jag träffat där, det har jag verkligen.
Men aldrig någon som varit intresserad av mer.
Sex vill dem ha.
Jag ger dem inte sex.
Innan var det för att jag var oskuld och inte hade haft sex med någon men jag vill fortfarande inte dela ut sex.
Efter allt med "Rutger" så förstår jag hur sex ska va. Sex ska va med någon man känner något för, som man kan skratta med och som man kan helt vara sigsjälv med.
Det var jag med "Rutger".
Jag kommer inte radera mitt Qx konto men tror inte jag kommer vara där så ofta, inte som det känns just nu.
Kanske en gång i månaden veckan innan Queer så att man kan bara kolla läget.
Jag vill inte må illa, så jag ger upp det stora hoppet på att hitta någon på Qruiser.
Kärleken kommer nån dag, jag har den fortfarande kvar men den är till "fel" person...
Hade inte varit där inne på ungefär en månad.
Ångrade mig redan när jag hade tryckt på logg in knappen men lät sidan ladda klart.
Hade nio mail, mest om att jag förtjänade bättre än "Rutger" från mina vänner.
Jag mådde illa hela tiden jag var inloggad.
Kände mig smutsig och oren.
Ville inte va där. Finns inget där för mig.
Vad har jag fått ut från Qx innan?
Jo vänner har jag träffat där, det har jag verkligen.
Men aldrig någon som varit intresserad av mer.
Sex vill dem ha.
Jag ger dem inte sex.
Innan var det för att jag var oskuld och inte hade haft sex med någon men jag vill fortfarande inte dela ut sex.
Efter allt med "Rutger" så förstår jag hur sex ska va. Sex ska va med någon man känner något för, som man kan skratta med och som man kan helt vara sigsjälv med.
Det var jag med "Rutger".
Jag kommer inte radera mitt Qx konto men tror inte jag kommer vara där så ofta, inte som det känns just nu.
Kanske en gång i månaden veckan innan Queer så att man kan bara kolla läget.
Jag vill inte må illa, så jag ger upp det stora hoppet på att hitta någon på Qruiser.
Kärleken kommer nån dag, jag har den fortfarande kvar men den är till "fel" person...
The new place 2 B - Big Brother here I come
Idag fick jag beskedet om jobbet...
Jag fick det =)
Så i början av november så kommer jag påbörja min utbildning för att bli kassör på Casino Cosmopol i Göteborg.
Är mycket allt lära, jag har då inte koll på marker och sånt.
Har svenska spel som arbetsgivare och jobbar ju då helt plötsligt för staten.
Kommer alltid va videobevakad på jobbet så Big Brother here I come.
Jag fick det =)
Så i början av november så kommer jag påbörja min utbildning för att bli kassör på Casino Cosmopol i Göteborg.
Är mycket allt lära, jag har då inte koll på marker och sånt.
Har svenska spel som arbetsgivare och jobbar ju då helt plötsligt för staten.
Kommer alltid va videobevakad på jobbet så Big Brother here I come.
Saknad...
Saknar "Rutger" så jävla mycket...
Saknar den känslan vi hade när vi var ihop, saknar den glädjen jag hade i mitt liv när jag tittade in i hans ögon.
Saknar honom som bara den.
Har ju börjat prata igen och det är skönt på ett sätt.
På ett väldigt stort sett.
Men jobbigt också.
Allt är dubbelt.
Känns som han bryr sig så mycket och egentligen vill samma som jag...
Kanske inbillning bara?
Vill träffa honom snart.
Bara prata face2face.
Så jobbigt att inte ses.
Smsar idag igen... FAN...
Borde ladda på mobilen och ringa istället...
Jag SAKNAR honom.
Jag älskar honom fortfarande, han äger mitt hjärta...
Kommer det någonsin finnas nån annan?
Kanske?
Men tror tyvärr att om jag hittar någon annan så skulle jag dumpa denna direkt om jag träffade "Rutger" igen och han ville va med mig.
Saknar honom som bara den iallafall...
SUCK...
Saknar den känslan vi hade när vi var ihop, saknar den glädjen jag hade i mitt liv när jag tittade in i hans ögon.
Saknar honom som bara den.
Har ju börjat prata igen och det är skönt på ett sätt.
På ett väldigt stort sett.
Men jobbigt också.
Allt är dubbelt.
Känns som han bryr sig så mycket och egentligen vill samma som jag...
Kanske inbillning bara?
Vill träffa honom snart.
Bara prata face2face.
Så jobbigt att inte ses.
Smsar idag igen... FAN...
Borde ladda på mobilen och ringa istället...
Jag SAKNAR honom.
Jag älskar honom fortfarande, han äger mitt hjärta...
Kommer det någonsin finnas nån annan?
Kanske?
Men tror tyvärr att om jag hittar någon annan så skulle jag dumpa denna direkt om jag träffade "Rutger" igen och han ville va med mig.
Saknar honom som bara den iallafall...
SUCK...
Det sökta jobbet.
Ja hur går det nu med det sökta jobbet?
Vet ju att Sara undrar vad det är för arbete, men bara några dagar kvar nu tror jag så får du snart reda på det, tror jag ska ta och skicka ett sms till dig direkt så får du svaret ;)
Men ja hur går det nu då?
De har ringt mina referenser, ni som har mig på facebook har ju redan sett detta.
Min platschef på bion ringde mig och fråga hur det hade gått för de hade ringt och pratat med honom några timmar tidigare.
Men då hade jag inget besked att ge honom. Har det fortfarande inte.
Det är väl en bra sak att de ringt referenserna iallafall?
Då verkar de ju iallafall va lite intresserade av mig =)
Är så sugen på detta jobbet nu...
Idag fick jag brevet från polisen med mitt belastningregister (vilket är tomt, så gott jag vet) och det är nu skickat till arbetet.
Synd att man inte fick öppna det själv och titta på hur det ser ut. Men jag har ju inget i det så är inte orolig över det men hade varit kul att se hur det ser ut.
Så har skickat iväg brevet nu till arbetet iallafall och vem vet, imorgon kanske jag vet?
Hoppas hoppas hoppas...
Har räknat på det och borde få ihop runt 10.000 om jag får jobbet. Tänker då på upplärningstiden.
Hade varit jäkligt nice..
Fast vet inte vad det är för lön och vad det är för avtal heller.
Men hoppas på något bra..
Hoppas hoppas hoppas...
Så det går framåt med jobbet där iallafall, snart vet jag nog.
Har dock varit väldigt dum och inte sökt andra jobb nu medans jag väntat på besked.
Men men får ta tag i det där igen...
Vet ju att Sara undrar vad det är för arbete, men bara några dagar kvar nu tror jag så får du snart reda på det, tror jag ska ta och skicka ett sms till dig direkt så får du svaret ;)
Men ja hur går det nu då?
De har ringt mina referenser, ni som har mig på facebook har ju redan sett detta.
Min platschef på bion ringde mig och fråga hur det hade gått för de hade ringt och pratat med honom några timmar tidigare.
Men då hade jag inget besked att ge honom. Har det fortfarande inte.
Det är väl en bra sak att de ringt referenserna iallafall?
Då verkar de ju iallafall va lite intresserade av mig =)
Är så sugen på detta jobbet nu...
Idag fick jag brevet från polisen med mitt belastningregister (vilket är tomt, så gott jag vet) och det är nu skickat till arbetet.
Synd att man inte fick öppna det själv och titta på hur det ser ut. Men jag har ju inget i det så är inte orolig över det men hade varit kul att se hur det ser ut.
Så har skickat iväg brevet nu till arbetet iallafall och vem vet, imorgon kanske jag vet?
Hoppas hoppas hoppas...
Har räknat på det och borde få ihop runt 10.000 om jag får jobbet. Tänker då på upplärningstiden.
Hade varit jäkligt nice..
Fast vet inte vad det är för lön och vad det är för avtal heller.
Men hoppas på något bra..
Hoppas hoppas hoppas...
Så det går framåt med jobbet där iallafall, snart vet jag nog.
Har dock varit väldigt dum och inte sökt andra jobb nu medans jag väntat på besked.
Men men får ta tag i det där igen...
Beyonce har ett hjärta
Fylle SMS
Fick ett sms inatt från "Rutger".
Det löd:
Tja, jag vet att jag inte får höra av mig men jag måste få veta att allt är ok.
Allt bra? Hur mår min vän?
Var tvungen att svara kände jag, så blev några sms på natten, blev några sms idag på dagen.
Och när jag kom hem från stan så var jag tvungen att ringa honom. SMS är det konversations stil jag gillar minst har jag insett nu. Eller speciellt när man pratar med någon man gillar. Man kan inte skriva allt och nyanserna försvinner.
Så jag ringde honom och tog slut på alla mina pengar.
Var ett skönt samtal, var bara allmänt om allt som händer i livet. Inget att lägga skuld på någon utan att kolla av läget.
Det är som att vi är lyckligast när vi pratar, vi mår bra då. Vi har en dialog.
Var det tror jag kanske mycket som tog död på allt.
Jag ringde aldrig, snålVERNER som jag är så var det billigare med sms.
Ska inte göra om det misstaget.
Men känns bra efter att ha snackat i 30minuter.
Men jag längtar fortfarande efter honom och det hjälper inte att det känns som att han längtar efter mig.
Livet är allt bra konstigt.
Inte alltid det är lätt, men inte heller alltid som det är svårt.
Var iallafall skönt att prata.
Det löd:
Tja, jag vet att jag inte får höra av mig men jag måste få veta att allt är ok.
Allt bra? Hur mår min vän?
Var tvungen att svara kände jag, så blev några sms på natten, blev några sms idag på dagen.
Och när jag kom hem från stan så var jag tvungen att ringa honom. SMS är det konversations stil jag gillar minst har jag insett nu. Eller speciellt när man pratar med någon man gillar. Man kan inte skriva allt och nyanserna försvinner.
Så jag ringde honom och tog slut på alla mina pengar.
Var ett skönt samtal, var bara allmänt om allt som händer i livet. Inget att lägga skuld på någon utan att kolla av läget.
Det är som att vi är lyckligast när vi pratar, vi mår bra då. Vi har en dialog.
Var det tror jag kanske mycket som tog död på allt.
Jag ringde aldrig, snålVERNER som jag är så var det billigare med sms.
Ska inte göra om det misstaget.
Men känns bra efter att ha snackat i 30minuter.
Men jag längtar fortfarande efter honom och det hjälper inte att det känns som att han längtar efter mig.
Livet är allt bra konstigt.
Inte alltid det är lätt, men inte heller alltid som det är svårt.
Var iallafall skönt att prata.
Tatuering???
Funderat på att tatuera mig på underarmen, det ska stå:
Tuam ipsam vive vitam, quia tuam ipsam oppetes mortem
Det betyder: Lev ditt eget liv, för du ska dö din egen död
Det stämmer bra det där.
Singel
Ja jag är singel...
Sen den sjunde september 2009 har jag varit singel.
Inte så lång tid kanske?
Var ju inte pojkvänner så länge heller.
Men vi hade ju ändå dejtat sen slutet av mars 2009.
Vad hände? Varför blev det som det blev?
Jag blev dumpad.
Han, min älskade "Rutger", orkade inte med alla tankar.
Han orkade inte längre att va hemlighetsfull inför sina vänner.
Han valde sina vänner.
Han valde bort mig...
Känns piss.
Känns som han valde bort det som gjorde honom gladast.
När jag säger det utgår jag från hur han och jag har pratat och mina tolkningar av det.
Han sa alltid till mig att han aldrig hade mått så bra som han gjorde när han var med mig.
Men tankarna som kröp på honom när han var själv blev förmycket.
Han vill va "normal" sluta med en tjej, han är inte redo att komma ut. Sa alltid till honom att jag kräver inte att han ska komma ut.
Mitt hjärta brister hela tiden.
Tur att jag har min inneboende som får mig att tänka på annat.
Har svårt att somna numera, tar jättelång tid. Ligger i sängen på kvällarna och har jätte ont i hjärtat och tänker på honom. Försöker tänka på allt bra vi var med om men det gör lika ont om inte ondare.
Ser hans kärleksfulla ögon när de tittar in i mina när vi låg och kysste varandra på sängen.
De där ögonen som sa så mycket till mig.
En stor bit av mitt hjärta saknas och det är med honom.
Vi har inte pratat eller hört av varandra sen den sjunde. Han sa till mig i det senaste(/sista????) smset att jag alltid kunde höra av mig om det var något.
Tänkte först att jag skulle ringa honom varje dag och bara prata som en vän eller något. Sen insåg jag att det inte hade varit bra.
Vill att han ska uppleva hur livet återigen är utan mig för att verkligen känna ifall det är detta han vill.
Jag vet att jag kommer höra av mig. Men först när jag fått ett arbete. Vill inte bara ringa honom och snacka goja och må skit efter, vill kunna medela att det händer saker i mitt liv.
Vill inte bara va den där som han kanske tycker synd om.
Det sorgligaste kanske är att jag nu senast i helgen vaknade flera gånger varje natt och tittade på mobilen, hoppades att det skulle ha kommit ett fylleSMS från honom där han skrev att han saknar mig.
Men det kom inget sådant.
Kanske så det är också?
Han kanske inte saknar mig alls? Hans liv kanske är mycket bättre och enklare utan mig?
Jag saknar honom iallafall.
Varje dag, varje minut och varje sekund.
Kanske blir som den där drömmen jag berättade om honom för en gång?
Jag drömde att vi hörde av varandra igen när vi var i 40års åldern och mötte upp varandra nere på Eriksberg och gick där längs bryggorna. Vi pratade om våra liv. Han hade två barn och exfru medans jag hade en hund.
Vi gick där och pratade, insåg mer och mer om vad vi hade gått miste om.
Vad vi hade förlorat genom att inte varit tillsammans. Vi tog varandra i hand och tittade djupt in i varandras ögon.
Kanske vi sa där att det är menat att det ska vara vi två?
kanske vi blev ett par igen då?
Kanske vi vände om och fortsatte att leva våra liv var för sig?
Det slutade med en flashback som i filmerna om hur vår "ungdoms"kärlek var och hur vår fortsatta kärlek levde vidare, hur vi levde våra liv ihop, hur hans barn var glada för sin pappas skull.
Det var HAN och JAG...
Sen den sjunde september 2009 har jag varit singel.
Inte så lång tid kanske?
Var ju inte pojkvänner så länge heller.
Men vi hade ju ändå dejtat sen slutet av mars 2009.
Vad hände? Varför blev det som det blev?
Jag blev dumpad.
Han, min älskade "Rutger", orkade inte med alla tankar.
Han orkade inte längre att va hemlighetsfull inför sina vänner.
Han valde sina vänner.
Han valde bort mig...
Känns piss.
Känns som han valde bort det som gjorde honom gladast.
När jag säger det utgår jag från hur han och jag har pratat och mina tolkningar av det.
Han sa alltid till mig att han aldrig hade mått så bra som han gjorde när han var med mig.
Men tankarna som kröp på honom när han var själv blev förmycket.
Han vill va "normal" sluta med en tjej, han är inte redo att komma ut. Sa alltid till honom att jag kräver inte att han ska komma ut.
Mitt hjärta brister hela tiden.
Tur att jag har min inneboende som får mig att tänka på annat.
Har svårt att somna numera, tar jättelång tid. Ligger i sängen på kvällarna och har jätte ont i hjärtat och tänker på honom. Försöker tänka på allt bra vi var med om men det gör lika ont om inte ondare.
Ser hans kärleksfulla ögon när de tittar in i mina när vi låg och kysste varandra på sängen.
De där ögonen som sa så mycket till mig.
En stor bit av mitt hjärta saknas och det är med honom.
Vi har inte pratat eller hört av varandra sen den sjunde. Han sa till mig i det senaste(/sista????) smset att jag alltid kunde höra av mig om det var något.
Tänkte först att jag skulle ringa honom varje dag och bara prata som en vän eller något. Sen insåg jag att det inte hade varit bra.
Vill att han ska uppleva hur livet återigen är utan mig för att verkligen känna ifall det är detta han vill.
Jag vet att jag kommer höra av mig. Men först när jag fått ett arbete. Vill inte bara ringa honom och snacka goja och må skit efter, vill kunna medela att det händer saker i mitt liv.
Vill inte bara va den där som han kanske tycker synd om.
Det sorgligaste kanske är att jag nu senast i helgen vaknade flera gånger varje natt och tittade på mobilen, hoppades att det skulle ha kommit ett fylleSMS från honom där han skrev att han saknar mig.
Men det kom inget sådant.
Kanske så det är också?
Han kanske inte saknar mig alls? Hans liv kanske är mycket bättre och enklare utan mig?
Jag saknar honom iallafall.
Varje dag, varje minut och varje sekund.
Kanske blir som den där drömmen jag berättade om honom för en gång?
Jag drömde att vi hörde av varandra igen när vi var i 40års åldern och mötte upp varandra nere på Eriksberg och gick där längs bryggorna. Vi pratade om våra liv. Han hade två barn och exfru medans jag hade en hund.
Vi gick där och pratade, insåg mer och mer om vad vi hade gått miste om.
Vad vi hade förlorat genom att inte varit tillsammans. Vi tog varandra i hand och tittade djupt in i varandras ögon.
Kanske vi sa där att det är menat att det ska vara vi två?
kanske vi blev ett par igen då?
Kanske vi vände om och fortsatte att leva våra liv var för sig?
Det slutade med en flashback som i filmerna om hur vår "ungdoms"kärlek var och hur vår fortsatta kärlek levde vidare, hur vi levde våra liv ihop, hur hans barn var glada för sin pappas skull.
Det var HAN och JAG...
Arbetsintervju
Var på arbetsintervju igår...
Tog tog inte två timmar som det var sagt, tog lite närmare 90minuter "bara".
Hade först en intervju med hon som var chef över kassa avdelningen och efter henne så hade jag en intervju med hon som var säkerhetschef.
Var på något sätt konstigt att ha två intervjuer, men förstår att det kan behövas, det handlar om ganska mycket ansvar och mycket regler och rutiner som ska följas strikt.
Alltid videoövervakad.
De som jobba där sa att det var lite av ett "Big Brother".
Intervjuerna gick väl ganska bra ändå, kanska stammade till någon gång och kanske blev lite insnurrad på grejer ibland. Men jag försökte bara vara mitt trevliga jag.
Tror de gillade mig. Sa att jag ville jobba så mycket som möjligt om jag skulle få jobbet.
Det är "bara" extra arbete men man lämnar in önskemål om hur mycket man vill jobba och vissa av extra arbetarna kommer upp i en heltid så vem vet? Kanske jag kommer upp i en sådan om jag får jobbet?
Verkade vara ett trevligt gäng som jobbade där och jag hade gärna börjat där.
Får hoppas det går bra nu, får troligen besked i slutet av nästa vecka. Hoppas hoppas hoppas...
Låg ett gem på bordet när jag hade intervjun med säkerhetschefen, självklart började jag pilla på det. Men jag sa till mig själv innför henne att jag fick lägga bort det för att jag bara pilla på det, och hon sa att hon märkte det. haha...
Så gjorde jag något klantigt?
Ja det gjorde jag väl.
Förstår nu varför folk tycker man ska ta sin examen när man pluggat i tre år.
Som en direkt följd fråga av att jag inte tog någon examen fick jag.
"-Brukar du lämna saker oavslutade?"
Är väl kanske en fråga man får hitta ett bra svar på?
Blev som lite paff när jag fick den, var inte så berred på den så sa bara att nä det tycker jag inte.
Att jag inte avslutade mina studier berodde på att jag saknade lusten att göra det, viljan och orken. Det var ett eget beslut, likadant som det var att börja plugga.
Man kanske kan likna det med att jobba är också ett beslut man gör men jag tycker inte det är samma sak, svårt att förklara.
Men nu var iallafall intervjun avklarad och förhoppningsvis så har jag snart ett jobb som uppenbarligen innebär mycket nattarbete men det gör mig absolut inget alls.
Tog tog inte två timmar som det var sagt, tog lite närmare 90minuter "bara".
Hade först en intervju med hon som var chef över kassa avdelningen och efter henne så hade jag en intervju med hon som var säkerhetschef.
Var på något sätt konstigt att ha två intervjuer, men förstår att det kan behövas, det handlar om ganska mycket ansvar och mycket regler och rutiner som ska följas strikt.
Alltid videoövervakad.
De som jobba där sa att det var lite av ett "Big Brother".
Intervjuerna gick väl ganska bra ändå, kanska stammade till någon gång och kanske blev lite insnurrad på grejer ibland. Men jag försökte bara vara mitt trevliga jag.
Tror de gillade mig. Sa att jag ville jobba så mycket som möjligt om jag skulle få jobbet.
Det är "bara" extra arbete men man lämnar in önskemål om hur mycket man vill jobba och vissa av extra arbetarna kommer upp i en heltid så vem vet? Kanske jag kommer upp i en sådan om jag får jobbet?
Verkade vara ett trevligt gäng som jobbade där och jag hade gärna börjat där.
Får hoppas det går bra nu, får troligen besked i slutet av nästa vecka. Hoppas hoppas hoppas...
Låg ett gem på bordet när jag hade intervjun med säkerhetschefen, självklart började jag pilla på det. Men jag sa till mig själv innför henne att jag fick lägga bort det för att jag bara pilla på det, och hon sa att hon märkte det. haha...
Så gjorde jag något klantigt?
Ja det gjorde jag väl.
Förstår nu varför folk tycker man ska ta sin examen när man pluggat i tre år.
Som en direkt följd fråga av att jag inte tog någon examen fick jag.
"-Brukar du lämna saker oavslutade?"
Är väl kanske en fråga man får hitta ett bra svar på?
Blev som lite paff när jag fick den, var inte så berred på den så sa bara att nä det tycker jag inte.
Att jag inte avslutade mina studier berodde på att jag saknade lusten att göra det, viljan och orken. Det var ett eget beslut, likadant som det var att börja plugga.
Man kanske kan likna det med att jobba är också ett beslut man gör men jag tycker inte det är samma sak, svårt att förklara.
Men nu var iallafall intervjun avklarad och förhoppningsvis så har jag snart ett jobb som uppenbarligen innebär mycket nattarbete men det gör mig absolut inget alls.
Celine Dion - Us
I want to know why
You're letting this die
Without the the blink of an eye
You say that you need time
I say you'll be fine
If you would only see
Like you did before
You became imprisoned
Can I reopen the door
You say it doesn't matter
Then tell me what does
And why that isn't what
You've been thinking of
You say it's never easy
Then tell me what was
Is it never worth the pain
Could you believe it was
When life keeps living
That's what life keeps giving
To us
Once we were one mind
Drifting in one time
And ever true
We were friends
But something is gone from my
picture of this life
If we could only see
Like we did before
We became imprisoned
Can I reopen the door
You say it doesn't matter
Then tell me what does
And why that isn't what
You've been thinking of
You say it's never easy
Then tell me what was
Is it never worth the pain
Could you believe it was
When life keeps living
That's what life keeps giving
To us
The hope has vanished from your eyes
You were my faith and one truth
There's every reason to get through
And you're why I know there's
a reason
If we could only see
Like we did before
We became imprisoned
Can I reopen the door
You say it doesn't matter
Then tell me what does
And why that isn't what
You've been thinking of
You say it's never easy
Then tell me what was
Is it never worth the pain
Could you believe it was
You say it doesn't matter
Then tell me what does
And why that isn't what
You've been thinking of
You say it's never easy (Oh)
Then tell me what was
Is it never worth the pain
Could you believe it was
When life keeps living
That's what life keeps giving
To us
Snart jobb?
Ska på arbetsintervju på onsdag, två timmar räknas den ta.
Vill verkligen ha detta jobbet. Hoppas och vill.
Hade verkligen varit nice att få ett jobb och sluta bråka med arbetsförmedling och allt annat.
Vill verkligen ha detta jobbet. Hoppas och vill.
Hade verkligen varit nice att få ett jobb och sluta bråka med arbetsförmedling och allt annat.
Har jag bytt namn och kön?
Hej Kristina
Tyvärr är din handläggare Helene Jakobsson fortfarande sjuk och kommer vara det ett tag framöver. Vad jag kan se lämnade du in din handlingsplan 090903 och har därför felaktigt blivit avanmäld från AF Kundtjänst 090904. Jag har idag skrivit ett meddelande till din a-kassa att du felaktigt blivit avanmäld, så jag hoppas att det löser sig. Skickar din handlingplan per post och ber dig gå in på vår hemsida för att titta på de olika coacher som finns så att du kan få lite extra stöttning i ditt arbetssökande. Du kan även komma till öppet hus på torsdagar.
Har du några frågor eller annat du undrar över får du gärna höra av dig
MVH
Gitte Ljunggren
Tydligen är jag tjej enligt arbetsförmedlingen????
Tyvärr är din handläggare Helene Jakobsson fortfarande sjuk och kommer vara det ett tag framöver. Vad jag kan se lämnade du in din handlingsplan 090903 och har därför felaktigt blivit avanmäld från AF Kundtjänst 090904. Jag har idag skrivit ett meddelande till din a-kassa att du felaktigt blivit avanmäld, så jag hoppas att det löser sig. Skickar din handlingplan per post och ber dig gå in på vår hemsida för att titta på de olika coacher som finns så att du kan få lite extra stöttning i ditt arbetssökande. Du kan även komma till öppet hus på torsdagar.
Har du några frågor eller annat du undrar över får du gärna höra av dig
MVH
Gitte Ljunggren
Tydligen är jag tjej enligt arbetsförmedlingen????
Snygg naken?
Ja är jag det?
Jag har iallafall blivit lite snyggare naken nu =)
Var hos farbror doktorn igår och opererade lite.
Har lite ont nu men det är okej.
Om man vill va fin får man lida fin.
Har mått dålig" över detta länge så var dax att faktiskt ta tag i saken och ändra på det.
Så nu är det bara att läka...
Jag har iallafall blivit lite snyggare naken nu =)
Var hos farbror doktorn igår och opererade lite.
Har lite ont nu men det är okej.
Om man vill va fin får man lida fin.
Har mått dålig" över detta länge så var dax att faktiskt ta tag i saken och ändra på det.
Så nu är det bara att läka...
Förvirrad
Jag är förvirrad.
Gick ner och tvätta idag och helt plötsligt fick jag besök från en granne.
Jag hade tagit hennes tvätttid.
Var helt hundra på att det var 27/8 idag...
Så missade min tvätttid igår visst.
Men fick tvättat det jag behövde ändå. Maskinerna var ju klara när hon kom är ju alltid nere och börjar typ en timma innan det egentligen börjar.
Det var en ung och trevlig tjej så det var okej, inga sura miner, borde bjudit över henne på kaffe eller nått.
Kändes nästan som vän material.
Är snart påväg hem till mamma.
Har inte träffat min grabb på hela veckan :`( känns piss.
Kärlek är inte så bra som jag trodde.
Är kanske lite så också som de sa i Sex and the city tror jag nått i stil med.
"Var aldrig den som älskar mer utan låt den andra älska dig mer än vad du älskar honom."
Jag har inte lyssnat på det och tror att jag är den som älskar mest och därfår får mest ont av att va ifrån varandra också?
Nästa vecka hoppas jag på att få träffa honom så vi kan snacka.
Visst han har haft skolstart denna veckan men ändå...
Om du älskar någon tar du dig väl lite tid i veckan iallafall och träffar denna någon?
Att va arbetslös hjälper ju inte heller, om jag också hade haft något annat i mitt liv hade jag kanske inte kännt såhär?
Men han är allt jag har känns det som och när vi är ifrån varandra gör det ont.
E jag en stalker eller vadå?
Tur att jag har min inneboende Jenny iallafall, om jag inte hade haft henne hade jag nog deppat ihop totalt. Att va själv är inte min grej, hon kommer då alltid hem på eftermiddagarna/kvällarna och även om hon inte är på bushumör och kanske är trött efter jobbet så är det skit trevligt att ha henne här.
Jag hoppas min grabb inser vad han har innan det är försent för jag kommer inte alltid stå där vid sidan och se allt och alla andra gå före mig.
Det har jag redan gjort sen vi träffades och jag trodde i min naivitet att det skulle bli bättre när vi blev pojkvänner.
Det är bättre ibland...
Jag önskar att livet vore enkelt.
Fast då hade jag säkert klagat på att det var för enkelt.
Det är inte ditt fel. Det är mitt.
Jag sabbar alltid det som är bra...
Gick ner och tvätta idag och helt plötsligt fick jag besök från en granne.
Jag hade tagit hennes tvätttid.
Var helt hundra på att det var 27/8 idag...
Så missade min tvätttid igår visst.
Men fick tvättat det jag behövde ändå. Maskinerna var ju klara när hon kom är ju alltid nere och börjar typ en timma innan det egentligen börjar.
Det var en ung och trevlig tjej så det var okej, inga sura miner, borde bjudit över henne på kaffe eller nått.
Kändes nästan som vän material.
Är snart påväg hem till mamma.
Har inte träffat min grabb på hela veckan :`( känns piss.
Kärlek är inte så bra som jag trodde.
Är kanske lite så också som de sa i Sex and the city tror jag nått i stil med.
"Var aldrig den som älskar mer utan låt den andra älska dig mer än vad du älskar honom."
Jag har inte lyssnat på det och tror att jag är den som älskar mest och därfår får mest ont av att va ifrån varandra också?
Nästa vecka hoppas jag på att få träffa honom så vi kan snacka.
Visst han har haft skolstart denna veckan men ändå...
Om du älskar någon tar du dig väl lite tid i veckan iallafall och träffar denna någon?
Att va arbetslös hjälper ju inte heller, om jag också hade haft något annat i mitt liv hade jag kanske inte kännt såhär?
Men han är allt jag har känns det som och när vi är ifrån varandra gör det ont.
E jag en stalker eller vadå?
Tur att jag har min inneboende Jenny iallafall, om jag inte hade haft henne hade jag nog deppat ihop totalt. Att va själv är inte min grej, hon kommer då alltid hem på eftermiddagarna/kvällarna och även om hon inte är på bushumör och kanske är trött efter jobbet så är det skit trevligt att ha henne här.
Jag hoppas min grabb inser vad han har innan det är försent för jag kommer inte alltid stå där vid sidan och se allt och alla andra gå före mig.
Det har jag redan gjort sen vi träffades och jag trodde i min naivitet att det skulle bli bättre när vi blev pojkvänner.
Det är bättre ibland...
Jag önskar att livet vore enkelt.
Fast då hade jag säkert klagat på att det var för enkelt.
Det är inte ditt fel. Det är mitt.
Jag sabbar alltid det som är bra...
Stan med Tobias
Idag har jag inte gjort något speciellt.
Trodde inte jag skulle göra något heller men så ringer telefonen...
Det stod Tobias i displayen.
Tog upp displayen och svarade.
Tobias, som jag träffade i sthlm under Pride,
var i stan över dagen och undrade om jag hade tid att umgås med honom.
Och det hade jag verkligen...
Gjorde ju inget alls hemma och killen hade ändå inte tid att träffa mig så varför lägga undan mitt liv?
Stack in på toan och gjorde mig iordning för att åka in till stan och möta upp honom.
Mötte upp honom i Brunnsparken och tog en omväg upp på avenyn för att hitta ett subway att äta på.
Väl inne på Subway så virrade jag bort mig och var totalt virrig, båda tjejerna som jobbade i där fnittrade åt mig, haha
Glad att man kan göra någon glad iallafall =)
Så vi satt där och snacka och då kom Peter, Martin, Christina och Victor från PAS2 kommande förbi så fick snackat massa med dom också, var trevligt.
Sedan gick jag och Tobias runt lite på stan för att sedan gå ner till Brunnsparken igen, ta oss en glass och sitta vid vattnet.
Tobias var en riktig gentleman och bjöd mig på glassen.
Snäll kille det där.
Den grabben som får honom en dag kommer va lycklig.
Så dagen har varit riktigt bra, var oerhört kul att träffa Tobias igen.
Tack Tobias för att du ringde mig och frågade mig om sällskap.
Glad för att jag kom ut idag och mycket trevligt att va med dig.
Inneboende
Jepp jag har en inneboende.,,
Och när det är inte min pojkvän... I wish säger jag bara ;) haha
Det är min goda vän Jenny som har tagit soffan i beslag.
Hon har fått jobb i stora staden och har ingen lägenhet ännu, såklart får hon sova hos mig. Tycker det är riktigt trevligt.
Kul att ha någon som kommer hem på eftermiddagen så jag tillbringar inte längre några dagar med att inte träffa någon annan än min spegelbild.
Det som är så bra med att ha en inneboende såhär är att vi lägger oss i tid numera, jag lägger mig när hon lägger sig och brukar avsluta dagen med att läsa lite bok i sängen istället för att hänga framför datorn de sista timmarna på dygnet.
Jag gillar att ha inneboende, skulle kanske söka treor nu och flytta ihop med nån?
Det är trevligt med sällskap...
Och när det är inte min pojkvän... I wish säger jag bara ;) haha
Det är min goda vän Jenny som har tagit soffan i beslag.
Hon har fått jobb i stora staden och har ingen lägenhet ännu, såklart får hon sova hos mig. Tycker det är riktigt trevligt.
Kul att ha någon som kommer hem på eftermiddagen så jag tillbringar inte längre några dagar med att inte träffa någon annan än min spegelbild.
Det som är så bra med att ha en inneboende såhär är att vi lägger oss i tid numera, jag lägger mig när hon lägger sig och brukar avsluta dagen med att läsa lite bok i sängen istället för att hänga framför datorn de sista timmarna på dygnet.
Jag gillar att ha inneboende, skulle kanske söka treor nu och flytta ihop med nån?
Det är trevligt med sällskap...
Alfakassan
Jag är så jäkla trött på Alfakassan.
Nu har jag blivit nekad ersättning IGEN....
Första gången var det för att jag eventuellt skulle plugga till hösten och nu denna gången säger de att jag bara jobbat 5månader och man behöver 6, samt att om jag ska slutföra mina studier 2012 så kan jag inte få ersättning.
Fattar inte varför det ska va så svårt?
Att jag skrev att jag skulle slutföra utbildningen 2012 var bara ifall jag ändrar mig, tror aldrig att jag kommer ta någon examen från LTU.
Men tänk om jag ändrar mig om något år?
Då vill jag ju inte ha ljugit för dom.
Tycker det är konstigt att man inte ska kunna få någon ersättning.
"Du har inte jobbat mer än 5månader."
Men HALLÅ!!!! jag hade heltidsstudier på våren det året som ni räknar, jag studerade våren 2008, jobba sommaren heltid, åkte till luleå för ett förtroendeuppdrag och stanande kvar tills det var slut sen jobbade jag hela hösten när jag bodde i GBG. Jag har jobbat så mycket jag kunnat det året och pluggat, varför kan jag inte få ersättning?
Så jävla förbannad.
Kommer skicka in ännu en överklagan, tjejen ja pratade med i telefon tyckte jag skulle skicka in en ny ansökan men NOWAY. Om jag skicker in en ny ansökan så kommer jag gå miste om alla dagar som jag har "stämplat upp" nu sedan jag blev arbetslös och det är snart närmare nio månader.
Hur kan det vara så i ett land som sverige?
Hur kan människor va tvugna att gå såhär länge och tigga på sina bara knän?
Hur länge?
Jag kan då säga att jag inte kan göra detta sålänge till... Orkar fan inte...
Hoppas att Svenska folket har fattat något nu under den blåa regimen.
Hade absolut inget emot våran blåaregering förräns jag blev arbetslös och fick ett slag i ansiktet av vad de hade gjort.
Ge oss tillbaks de grön/röda....
Nu har jag blivit nekad ersättning IGEN....
Första gången var det för att jag eventuellt skulle plugga till hösten och nu denna gången säger de att jag bara jobbat 5månader och man behöver 6, samt att om jag ska slutföra mina studier 2012 så kan jag inte få ersättning.
Fattar inte varför det ska va så svårt?
Att jag skrev att jag skulle slutföra utbildningen 2012 var bara ifall jag ändrar mig, tror aldrig att jag kommer ta någon examen från LTU.
Men tänk om jag ändrar mig om något år?
Då vill jag ju inte ha ljugit för dom.
Tycker det är konstigt att man inte ska kunna få någon ersättning.
"Du har inte jobbat mer än 5månader."
Men HALLÅ!!!! jag hade heltidsstudier på våren det året som ni räknar, jag studerade våren 2008, jobba sommaren heltid, åkte till luleå för ett förtroendeuppdrag och stanande kvar tills det var slut sen jobbade jag hela hösten när jag bodde i GBG. Jag har jobbat så mycket jag kunnat det året och pluggat, varför kan jag inte få ersättning?
Så jävla förbannad.
Kommer skicka in ännu en överklagan, tjejen ja pratade med i telefon tyckte jag skulle skicka in en ny ansökan men NOWAY. Om jag skicker in en ny ansökan så kommer jag gå miste om alla dagar som jag har "stämplat upp" nu sedan jag blev arbetslös och det är snart närmare nio månader.
Hur kan det vara så i ett land som sverige?
Hur kan människor va tvugna att gå såhär länge och tigga på sina bara knän?
Hur länge?
Jag kan då säga att jag inte kan göra detta sålänge till... Orkar fan inte...
Hoppas att Svenska folket har fattat något nu under den blåa regimen.
Hade absolut inget emot våran blåaregering förräns jag blev arbetslös och fick ett slag i ansiktet av vad de hade gjort.
Ge oss tillbaks de grön/röda....
Kommande
Kommande inlägg.
- Inneboende.- Alfakassan
PV i mitt barndomshem
Ja glömde ju säga i inlägget om Pride att "Rutger/Torsten" var och hälsade på mig natten innan jag åkte till pride.
Har ju skrivit att jag blivit med pojkvän och det var han som ville träffa mig innan jag åkte, och jag ville ju träffa honom också.
Så vi låg i sängen och kramades, pussades och pratade när han säger att det kanske är dumt att ta upp det nu men han hade insett en sak.
Han hade insett att han inte ville ha en tjej och att han ville ha mig.
Det var så vi blev pojkvänner, han tyckte det elakt av honom att binda upp mig när jag skulle iväg men jag kan ju säga att jag ändå inte hade gjort något med någon annan...
Men ja efter Pride så åkte han och jag hem till mitt barndomshem, vi skulle tänkt va själva först och bara umgås men så var min ena storebror där med sin flickvän så det var ju bara att gilla läget, var trevligt ändå och bra för honom att träffa mina bröder som inte har något emot oss.
Senare uppenbarade det sig att andra dagen så skulle mamma ha kalas hemma, hon fyllde ju 57.
Så vi var med en stund och åkte sen in till Uddevalla och gick på bio innan hela släkten kom, var bara vi, mamma, hennes pojkvän, en bror med respektive och min mammas pojkväns syster.
Men vi åkte innan mormor och mostrar kom.
Såg "Public Enemies" och den var lite väl lång kanske, men ändå.
Så åkte vi hem sen igen och dagen därpå var vi på stranden, hade föresten gått en långpromenad dagen innan och gått i naturreservatet hemma.
Gick till öns slut och det var lite segt :p haha
Men ja dagen efter mammas födelsedag så åkte vi till lillebrors hus och samlades alla syskon med sina respektiva där så grillade vi och hade trevligt, tror det var bra att han fick träffa mina syskon som inte tycker att det är något konstigt, som tycker det är bra att jag är glad.
Nyttigt att se.
Dagen efter var vi på stranden igen och sen körde jag honom till bussen. Han skulle till gbg igen och jag stanna kvar för jag skulle arbete.
Var super trevligt att va med honom i mitt barndomshem, skönt att vara vi i några dagar och inte bara för en eller två dagar som det blir i götet, man måste ju sära på sig ibland :p
Träffade föresten på min gravida barndomsgranne när jag var hemma, e SÅ glad för hennes skull. =)
Ska bli trevligt att träffa hennes barn i januari.
Ja detta var ju då lite om att ha pojkvännen hemma i barndomshemmet.
Har ju skrivit att jag blivit med pojkvän och det var han som ville träffa mig innan jag åkte, och jag ville ju träffa honom också.
Så vi låg i sängen och kramades, pussades och pratade när han säger att det kanske är dumt att ta upp det nu men han hade insett en sak.
Han hade insett att han inte ville ha en tjej och att han ville ha mig.
Det var så vi blev pojkvänner, han tyckte det elakt av honom att binda upp mig när jag skulle iväg men jag kan ju säga att jag ändå inte hade gjort något med någon annan...
Men ja efter Pride så åkte han och jag hem till mitt barndomshem, vi skulle tänkt va själva först och bara umgås men så var min ena storebror där med sin flickvän så det var ju bara att gilla läget, var trevligt ändå och bra för honom att träffa mina bröder som inte har något emot oss.
Senare uppenbarade det sig att andra dagen så skulle mamma ha kalas hemma, hon fyllde ju 57.
Så vi var med en stund och åkte sen in till Uddevalla och gick på bio innan hela släkten kom, var bara vi, mamma, hennes pojkvän, en bror med respektive och min mammas pojkväns syster.
Men vi åkte innan mormor och mostrar kom.
Såg "Public Enemies" och den var lite väl lång kanske, men ändå.
Så åkte vi hem sen igen och dagen därpå var vi på stranden, hade föresten gått en långpromenad dagen innan och gått i naturreservatet hemma.
Gick till öns slut och det var lite segt :p haha
Men ja dagen efter mammas födelsedag så åkte vi till lillebrors hus och samlades alla syskon med sina respektiva där så grillade vi och hade trevligt, tror det var bra att han fick träffa mina syskon som inte tycker att det är något konstigt, som tycker det är bra att jag är glad.
Nyttigt att se.
Dagen efter var vi på stranden igen och sen körde jag honom till bussen. Han skulle till gbg igen och jag stanna kvar för jag skulle arbete.
Var super trevligt att va med honom i mitt barndomshem, skönt att vara vi i några dagar och inte bara för en eller två dagar som det blir i götet, man måste ju sära på sig ibland :p
Träffade föresten på min gravida barndomsgranne när jag var hemma, e SÅ glad för hennes skull. =)
Ska bli trevligt att träffa hennes barn i januari.
Ja detta var ju då lite om att ha pojkvännen hemma i barndomshemmet.
Pride
Ja jag har förlorat min Pride oskuld.
Tveksamt enligt vissa om jag verkligen gjort det och det återkommer jag till senare.
Hela äventyret började med att jag och Örjan satte oss i bilen och började köra mot Örebro för att hämta upp Johannes.
Fast egentligen började äventyret innan när vi var på Johannes födelsedagskalas/fest och vi började prata om Pride.
Jag och Örjan åkte där och hade riktigt trevligt, kom fram till Örebro åt mat och mötte upp Johannes.
Sedan var det inte långt kvar tills vi kom till sthlm.
Jag och Johannes bodde hos min vän Jenifer.
Jenifer var koreograf för "Jakten på Dr.Livingstone".
Första kvällen åkte vi till en kille som hette Simon och på stan mötte vi också upp Tobias och vi åkte dit allihop.
Jag satte mig typiskt nog på en chokladbit någonstans så fick gå in på toan och strippa hos Simon så att det inte var en stor brun fläck på rumpan, typiskt dumt om man ska på gayklubb.
Vi gick på Ambaseduer den kvällen, eller hur det nu stavas, som inte vanligtvis är en gayklubb.
Var skit musik där och stötte på gaybloggare och Sibel där inne...
Var dyrt och inte så bra men ändå.
Nästa dag vaknade jag och Johannes uppt till tråkiga nyheter, Örjans bil hade blivit stulen den natten.
Så där försvann hemresan och lite humöret. Men vi fick ändå fortsätta.
Den kvällen var det Schlagerkväll inne i Prideparken.
Och jag tyckte det var riktigt bra, mycket bra artister och skönt gung.
Många som klagat på det hela och tyckte det var bättre förr men jag tyckte det var väldigt bra.
Träffade på min Tyska brevvän Raphael där inne och det var super trevligt, han var väldigt lång, haha.
Sedan efter schlagerkvällen gick vi till Patricia och festade loss, och jag gillade verkligen den båten. Vill ha en sån bra båt här i GBG nu.
Träffade föresten på min vän Fredrik den dagen också var verkligen super kul.
Dagen därpå var det Mr Gay Sweden och det var på Nalen om jag inte minns helt fel, var super bra dansgolv där, Edward af Silén var dj och det var super bra, dessutom kom året "schlagerdrottning" dit, Malena Ernman och sjöng. Charmig kvinna det där, både på tv och i verkligheten.
Dagen där efter var det paraden, den ville jag verkligen gå på men hade ingen ork den dagen att röra på mig, är väl åldern och kanske arbetslösheten som tar ut sin rätt?
Så missade paraden, hade inte tänkt att gå i den utan hade tänkt att se på den.
Samma dag ringde en väldigt god vän till mig och var arg och besviken på mig för att jag inte hade gått i paraden, tyckte jag hade förändrats och jag bara var i Sthlm på "svennesemester".
Blev faktiskt väldigt nere av att höra detta. Tyckte inte min vän hade någon rätt att säga dessa saker och att va arg på mig.
För mig har det aldrig varit väldigt viktigt att uttrycka min sexualitet och visa upp mig, jag har alltid bara velat kunna leva som jag velat, ha kärlek och va glad.
Det med paraden är både positivt och negativt, eftersom många klär ut sig och ska vara "extraordinära" så att de ska synas så tycker jag att det kan vara negativt, väldigt mycket där fördommar kommer ifrån. Man ska kunna driva med fördommar och man ska inte tro på alla men det är dubbelt, väldigt dubbelt.
Resten av Pride dagarna hade vi lugna filmkvällar och gick lite på stan.
Hade det bra överlag i sthlm iallafall.
Tre tack tror jag det får bli.
Tack Jenifer för husrummet och ditt goda humör.
Tack Örjan för den trevliga bilfärden och för ditt trevliga sätt.
Tack Johannes du finns där för mig och jag finns där för dig, tack för din vänskap och stöd, hoppas du får något tillbaks.
Tveksamt enligt vissa om jag verkligen gjort det och det återkommer jag till senare.
Hela äventyret började med att jag och Örjan satte oss i bilen och började köra mot Örebro för att hämta upp Johannes.
Fast egentligen började äventyret innan när vi var på Johannes födelsedagskalas/fest och vi började prata om Pride.
Jag och Örjan åkte där och hade riktigt trevligt, kom fram till Örebro åt mat och mötte upp Johannes.
Sedan var det inte långt kvar tills vi kom till sthlm.
Jag och Johannes bodde hos min vän Jenifer.
Jenifer var koreograf för "Jakten på Dr.Livingstone".
Första kvällen åkte vi till en kille som hette Simon och på stan mötte vi också upp Tobias och vi åkte dit allihop.
Jag satte mig typiskt nog på en chokladbit någonstans så fick gå in på toan och strippa hos Simon så att det inte var en stor brun fläck på rumpan, typiskt dumt om man ska på gayklubb.
Vi gick på Ambaseduer den kvällen, eller hur det nu stavas, som inte vanligtvis är en gayklubb.
Var skit musik där och stötte på gaybloggare och Sibel där inne...
Var dyrt och inte så bra men ändå.
Nästa dag vaknade jag och Johannes uppt till tråkiga nyheter, Örjans bil hade blivit stulen den natten.
Så där försvann hemresan och lite humöret. Men vi fick ändå fortsätta.
Den kvällen var det Schlagerkväll inne i Prideparken.
Och jag tyckte det var riktigt bra, mycket bra artister och skönt gung.
Många som klagat på det hela och tyckte det var bättre förr men jag tyckte det var väldigt bra.
Träffade på min Tyska brevvän Raphael där inne och det var super trevligt, han var väldigt lång, haha.
Sedan efter schlagerkvällen gick vi till Patricia och festade loss, och jag gillade verkligen den båten. Vill ha en sån bra båt här i GBG nu.
Träffade föresten på min vän Fredrik den dagen också var verkligen super kul.
Dagen därpå var det Mr Gay Sweden och det var på Nalen om jag inte minns helt fel, var super bra dansgolv där, Edward af Silén var dj och det var super bra, dessutom kom året "schlagerdrottning" dit, Malena Ernman och sjöng. Charmig kvinna det där, både på tv och i verkligheten.
Dagen där efter var det paraden, den ville jag verkligen gå på men hade ingen ork den dagen att röra på mig, är väl åldern och kanske arbetslösheten som tar ut sin rätt?
Så missade paraden, hade inte tänkt att gå i den utan hade tänkt att se på den.
Samma dag ringde en väldigt god vän till mig och var arg och besviken på mig för att jag inte hade gått i paraden, tyckte jag hade förändrats och jag bara var i Sthlm på "svennesemester".
Blev faktiskt väldigt nere av att höra detta. Tyckte inte min vän hade någon rätt att säga dessa saker och att va arg på mig.
För mig har det aldrig varit väldigt viktigt att uttrycka min sexualitet och visa upp mig, jag har alltid bara velat kunna leva som jag velat, ha kärlek och va glad.
Det med paraden är både positivt och negativt, eftersom många klär ut sig och ska vara "extraordinära" så att de ska synas så tycker jag att det kan vara negativt, väldigt mycket där fördommar kommer ifrån. Man ska kunna driva med fördommar och man ska inte tro på alla men det är dubbelt, väldigt dubbelt.
Resten av Pride dagarna hade vi lugna filmkvällar och gick lite på stan.
Hade det bra överlag i sthlm iallafall.
Tre tack tror jag det får bli.
Tack Jenifer för husrummet och ditt goda humör.
Tack Örjan för den trevliga bilfärden och för ditt trevliga sätt.
Tack Johannes du finns där för mig och jag finns där för dig, tack för din vänskap och stöd, hoppas du får något tillbaks.
Ojsan hejsan...
Ojsan hejsan, två veckor sedan senast.. Eller fasktiskt 18dagar ser jag.
Sorry.
Får skriva några inlägg nu och vi börjar med Pride
Sorry.
Får skriva några inlägg nu och vi börjar med Pride
I STHLM
Har super kul i stora huvudstaden.
Trevliga människor och göra nått annorlunda.
Träffa vänner och allt.
Schlagerkvällen på Pride igår var grejer det.
Fasiken va roligt det var och sn Patricia.
Har det super, men kan ju inte låta bli att sakna min pojk där hemma.
Han e fin och min :)
Trevliga människor och göra nått annorlunda.
Träffa vänner och allt.
Schlagerkvällen på Pride igår var grejer det.
Fasiken va roligt det var och sn Patricia.
Har det super, men kan ju inte låta bli att sakna min pojk där hemma.
Han e fin och min :)
Jag har...
... en pojkvän =)
Löjligt kanske?
Tycker detta är fint, fick nästan en tår i ögat.
KÄRLEK...
21/7 Tisdag
Dagens vikt 83,0kg
FEEL
Loving me
Hur länge?
Ja hur länge?
Jag är trött nu...
"Do it"
"Do it my way"
Jag är trött nu...
"Do it"
"Do it my way"
"Rutger"
"Rutger" gör mig så glad.
Han sov hos mig natten mellan onsdag och torsdag, dumt nog så hade han en visning på sin lägenhet på torsdagen annars hade han nog stannat en natt till.
Den killen gör mig så glad och vi pratar mer nu. Vågar säga det som måste sägas som vi inte vågade förut.
Jag är för snäll för honom, och det stämmer jag är så toksnäll så jag blir dum.
Han kan inte låta bli att sakna mig och känna ett sug efter mig när han ser en bild på mig.
Det gjorde mig glad att höra.
Han tror och är säker på att jag ska hitta nån bättre, han är ju min första.
Jag säger bara som det är, att jag letar inte efter någon bättre, jag tycker mig ha hittat det bästa redan.
Att vakna med honom i min famn, att somna med mitt huvud mot hans bröst och att få en morgonpuss när man vaknar.
Finns det något bättre?
Turerna går upp och ner hela tiden och det är väl så det är i livet...
Ena stunden är det si och andra stunden så.
Men jag tror att vi börjar mer hitta "ballans".
Känns bra för mig att veta att han verkligen gillar mig också.
Att han vill va med mig men blir skraj.
Undra vart jag varit nu om jag inte hade träffat "Rutger"?
Hemsk mardröm...
Usch var verkligen en sån där dröm där allt känns verkligt.
Var som i många andra drömmar jag haft att jag är lite dåsig, ser inte så bra och seg.
Drömmen började i köket där jag försökte få igång gasugnen.
Gick inte så bra så vi stängde av huvudkranen och då känner jag att det är varmt på handen och när jag tittar på den så brinner den.
Sen förflyttade sig drömmen till sovrummet och här kändes det verkligen så på riktigt.
Vaknade då till av att det lät i lägenheten någon gick runt i den.
Kände hur jäkla rädd jag blev och tryckte ihop ögonlocken mer för att inte se.
Hör hur stegen går från vardagsrummet till köket.
Börjar öppna mina ögon men det går inte att öppna dom helt, ögonen är halvöppna, jag tittar mot dörröppningen och där i mörkret ser jag en mansfigur som kommer in i rummet och går sakta mot sängen.
Jag tittar och försöker prata, jag får tillslut ut ett "vem är du?"
Mannen upplöses i luften och jag är vaken.
Har tittat dit i sömmnen och gjort allt det som jag drömde, sa nog också "vem är du?"
Låg i sängen och rös efter detta var skiträdd.
Ryser nu också när jag skriver ner drömmen för den var verkligen så himla läskig.
E lite som om jag vill titta mig bakom axeln så att det inte är någon som står där.
Jäkla hemsk dröm iallafall.
Var som i många andra drömmar jag haft att jag är lite dåsig, ser inte så bra och seg.
Drömmen började i köket där jag försökte få igång gasugnen.
Gick inte så bra så vi stängde av huvudkranen och då känner jag att det är varmt på handen och när jag tittar på den så brinner den.
Sen förflyttade sig drömmen till sovrummet och här kändes det verkligen så på riktigt.
Vaknade då till av att det lät i lägenheten någon gick runt i den.
Kände hur jäkla rädd jag blev och tryckte ihop ögonlocken mer för att inte se.
Hör hur stegen går från vardagsrummet till köket.
Börjar öppna mina ögon men det går inte att öppna dom helt, ögonen är halvöppna, jag tittar mot dörröppningen och där i mörkret ser jag en mansfigur som kommer in i rummet och går sakta mot sängen.
Jag tittar och försöker prata, jag får tillslut ut ett "vem är du?"
Mannen upplöses i luften och jag är vaken.
Har tittat dit i sömmnen och gjort allt det som jag drömde, sa nog också "vem är du?"
Låg i sängen och rös efter detta var skiträdd.
Ryser nu också när jag skriver ner drömmen för den var verkligen så himla läskig.
E lite som om jag vill titta mig bakom axeln så att det inte är någon som står där.
Jäkla hemsk dröm iallafall.
17/7 Fredag
Dagens vikt 83,8kg
Samtal på qx...
21.04 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Hejsan hur är läget med dig.......
Hoppas nu att du inte tror jag är gubbsjuk eller att jag raggar hejvilt ....men du ser väldigt bra ut på din visningsbild .....tom lite sexig e den ......
21.16 2009-07-15 skrev Kristian:
tackar tackar.
21.18 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Fast de e väl du van vid att höra ....
21.21 2009-07-15 skrev Kristian:
börjar bli mer och mer.
21.22 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Förstår de ...en ung snygging som du så .....
så vad händer annars då
21.24 2009-07-15 skrev Kristian:
det vet jag inte riktigt.
väntar mest.
21.28 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
OK väntar på vad??
21.50 2009-07-15 skrev Kristian:
på att sova så han kommer.
21.52 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
eeh vem??
22.13 2009-07-15 skrev Kristian:
grabben
22.17 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Ja va dum jag e ....en snygg kille som du e ju inte singel
23.03 2009-07-15 skrev Kristian:
nä e väl inte det.
16.50 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ha ha ha nej dom brukar ju inte vara de ...jag vet av erfarenhet .....
19.05 2009-07-16 skrev Kristian:
okej
21.32 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
men men så e de
22.06 2009-07-16 skrev Kristian:
yes
22.07 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
så vad gör du annars då
23.06 2009-07-16 skrev Kristian:
inte för att va otrevlig men sa inte du bara för någon/några veckor sen att du skulle låta mig va?
23.09 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ååh sorry ber så hemskt mycket om ursäkt ......blockar dig så händer de inte igen
men då sa du att du dejtade och nu säger du att du har kille ...och de står singel ....en liten undran ...e du mytoman??
23.28 2009-07-16 skrev Kristian:
stämmer att jag dejtar...
behöver inte uppge det här bara för det.
när vi säger att vi är pojkvänner så blir det ändrat.
men ljuga gillar jag klart att göra.
Tack för blockningen ha det bra.
23.32 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ja ja du va alltså nite seriös då ...... du skrev först du ville ha vänner upp till 35 men sen när de inte passade så ändrade du till 34 ..... men du kan ändra till 35 igen ....jag blir snart äldre så .... och med seriös menar jag inte sexa runt och så utan chatt och vänner ....och du var trevlig från början ..... men men ha ett tråkigt liv .....
23.33 2009-07-16 skrev Kristian:
hahaha
Hejsan hur är läget med dig.......
Hoppas nu att du inte tror jag är gubbsjuk eller att jag raggar hejvilt ....men du ser väldigt bra ut på din visningsbild .....tom lite sexig e den ......
21.16 2009-07-15 skrev Kristian:
tackar tackar.
21.18 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Fast de e väl du van vid att höra ....
21.21 2009-07-15 skrev Kristian:
börjar bli mer och mer.
21.22 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Förstår de ...en ung snygging som du så .....
så vad händer annars då
21.24 2009-07-15 skrev Kristian:
det vet jag inte riktigt.
väntar mest.
21.28 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
OK väntar på vad??
21.50 2009-07-15 skrev Kristian:
på att sova så han kommer.
21.52 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
eeh vem??
22.13 2009-07-15 skrev Kristian:
grabben
22.17 2009-07-15 skrev "random snubbe 35år":
Ja va dum jag e ....en snygg kille som du e ju inte singel
23.03 2009-07-15 skrev Kristian:
nä e väl inte det.
16.50 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ha ha ha nej dom brukar ju inte vara de ...jag vet av erfarenhet .....
19.05 2009-07-16 skrev Kristian:
okej
21.32 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
men men så e de
22.06 2009-07-16 skrev Kristian:
yes
22.07 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
så vad gör du annars då
23.06 2009-07-16 skrev Kristian:
inte för att va otrevlig men sa inte du bara för någon/några veckor sen att du skulle låta mig va?
23.09 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ååh sorry ber så hemskt mycket om ursäkt ......blockar dig så händer de inte igen
men då sa du att du dejtade och nu säger du att du har kille ...och de står singel ....en liten undran ...e du mytoman??
23.28 2009-07-16 skrev Kristian:
stämmer att jag dejtar...
behöver inte uppge det här bara för det.
när vi säger att vi är pojkvänner så blir det ändrat.
men ljuga gillar jag klart att göra.
Tack för blockningen ha det bra.
23.32 2009-07-16 skrev "random snubbe 35år":
ja ja du va alltså nite seriös då ...... du skrev först du ville ha vänner upp till 35 men sen när de inte passade så ändrade du till 34 ..... men du kan ändra till 35 igen ....jag blir snart äldre så .... och med seriös menar jag inte sexa runt och så utan chatt och vänner ....och du var trevlig från början ..... men men ha ett tråkigt liv .....
23.33 2009-07-16 skrev Kristian:
hahaha
Dessa grejer gör mig full i skratt. Så akta er för mig jag är mytoman :p
16/7 Torsdag
Dagens vikt 83,4kg
15/7 Onsdag
Dagens vikt 83,4kg
I don´t know you...
14/7 Tisdag
Dagens vikt 83,3kg
Hos mor händer det nada...
Nu sitter jag här själv hemma hos mamma.
Hon och hennes pojkvän är hos hans syster och umgås.
Mamma tycker det alltid är tråkigt att lämna mig själv i huset när jag hälsar på men jag tycker inte det är någon fara.
Är van med ensamheten.
Kan nästan säga att den är min bästa vän och min största fiende.
Tillbringar mesta tiden med ensamheten ibland är det skönt och ibland mår jag dåligt av det men jag lär mig ständigt att leva med den.
Det har tillslut slutat att regna iallafall.
Solen börjar titta fram men det är inte alls så varmt så jag känner ett sug att gå ut på altanen och sätta mig där ett tag.
Tror jag ska sätta på någon film...
Har fått inbjudan av Johannes till födelsedagsparty, gubben fyller 22 nu, fortfarande lite av en bäbis men lite större och närmare byxmyndig ;)
haha
Ska försöka hitta på något roligt och personligt att ge honom, något som säger att jag uppskattar hans vänskap något oerhört och att jag gillar honom så mycket.
En mycket bra vän det där...
Tittade på lite klipp från när han uppträdde på Partille Cup idag och jag var så glad när jag såg han.
Är så roligt att se att det går bra för ens vänner och att folk gillar det som han gillar att göra.
Fick rysningar av vissa klipp där.
Lägger in lite youtube länkar här under så ni får se på min underbara vän och ni också kanske få lite gåshud?
Hon och hennes pojkvän är hos hans syster och umgås.
Mamma tycker det alltid är tråkigt att lämna mig själv i huset när jag hälsar på men jag tycker inte det är någon fara.
Är van med ensamheten.
Kan nästan säga att den är min bästa vän och min största fiende.
Tillbringar mesta tiden med ensamheten ibland är det skönt och ibland mår jag dåligt av det men jag lär mig ständigt att leva med den.
Det har tillslut slutat att regna iallafall.
Solen börjar titta fram men det är inte alls så varmt så jag känner ett sug att gå ut på altanen och sätta mig där ett tag.
Tror jag ska sätta på någon film...
Har fått inbjudan av Johannes till födelsedagsparty, gubben fyller 22 nu, fortfarande lite av en bäbis men lite större och närmare byxmyndig ;)
haha
Ska försöka hitta på något roligt och personligt att ge honom, något som säger att jag uppskattar hans vänskap något oerhört och att jag gillar honom så mycket.
En mycket bra vän det där...
Tittade på lite klipp från när han uppträdde på Partille Cup idag och jag var så glad när jag såg han.
Är så roligt att se att det går bra för ens vänner och att folk gillar det som han gillar att göra.
Fick rysningar av vissa klipp där.
Lägger in lite youtube länkar här under så ni får se på min underbara vän och ni också kanske få lite gåshud?
Hur ska det va?
Hur ska det va att gå till jobbet?
Visst borde det va roligt?
Kände idag när jag körde bilen till jobbet att jag bara ville vända och åka hem.
Mina arbetskamrater är super trevliga och jag trivs som bara den med dom.
Men...
Men jag gillar verkligen inte det jobbet.
Får "krupp" på det.
Vill inte göra det jobbet egentligen.
Trivs inte med sysselsättningen men trvis med personalen.
Så hur ska man egentligen göra?
Jobba kvar på ett skitjobb som man bara vill åka hem ifrån? Eller inte jobba alls där?
Alla säger nog att man ska ta jobbet och bita ihop.
Få in lite pengar och så kan man alltid söka annat.
Jag söker absolut annat, har ju ingen direkt tjänst så måste söka annat.
Men måste man va på ett arbete där man vantrivs?
Så tråkigt att säga det för jag gillar personalen vi skrattar och har kul men ändå...
Det är väl en av de där vanliga frågorna man kommer ha i livet?
Visst borde det va roligt?
Kände idag när jag körde bilen till jobbet att jag bara ville vända och åka hem.
Mina arbetskamrater är super trevliga och jag trivs som bara den med dom.
Men...
Men jag gillar verkligen inte det jobbet.
Får "krupp" på det.
Vill inte göra det jobbet egentligen.
Trivs inte med sysselsättningen men trvis med personalen.
Så hur ska man egentligen göra?
Jobba kvar på ett skitjobb som man bara vill åka hem ifrån? Eller inte jobba alls där?
Alla säger nog att man ska ta jobbet och bita ihop.
Få in lite pengar och så kan man alltid söka annat.
Jag söker absolut annat, har ju ingen direkt tjänst så måste söka annat.
Men måste man va på ett arbete där man vantrivs?
Så tråkigt att säga det för jag gillar personalen vi skrattar och har kul men ändå...
Det är väl en av de där vanliga frågorna man kommer ha i livet?
9/7 Torsdag
Dagens vikt 82,4kg
Förnimelser?
Såg en film idag som påminner om mitt liv på ett sätt.
"Kiss the bride" hette den.
Inte speciellt känd film, Tori Spelling är med :p
Handlar om en kille som får en inbjudan till ett bröllop.
Sin första pojkväns bröllop, den killen som han fortfarande älskar.
Och hans ex ska då gifta sig med en kvinna (Tori Spelling).
Tori Spelling är förövrigt super söt i denna filmen. Vill bara krama på henne :p
Men det påminner om mitt liv, min situation.
Visst det är inget bröllop som nalkas för "Rutger" men jag förväntar mig att jag snart måste säga en sak till honom.
Bara säga till honom att jag kommer sakna detta så mycket när han verkligen bestämmer sig för att ta steget ifrån mig.
När han själv kan stå för att vi "bara ska va vänner".
Han har ju redan "gjort slut" på "oss" flera gånger om.
Men han vill det inte, han menar det inte med sitt hjärta.
Ingen annan har fått honom att må så bra, det har han sagt själv.
Han vet inte vad han vill och jag måste snart börja tänka på mig.
För fatta hur ledsen jag kommer bli.
När jag blir övergiven för en tjej. Jobbigt att bli övergiven för en annan grabb också men som det känns ibland så är det som att han väntar på att en tjej ska dyka upp.
En tjej som kan få honom att må lika bra.
En tjej är bättre för honom.
Kommer säga det till honom.
Inte att tjejer är bättre för honom, för jag är fan duktig på att få människor att känna sig älskade, jag är faktiskt bra.
Men kommer förklara att det kommer göra så jäkla ont när han väl verkligen har bestämt sig.
Kommer kanske säga det med en tår i ögat för det är så det känns.
Man kan dock inte planera något.
Det kommer säkert sluta med att jag aldrig säger det...
Kommer det någonsin finnas någon där ute som vill ha mig lika mycket som jag vill ha honom och stå för det?
Önskar att det var enklare ibland.
Men livet ska uppenbarligen inte vara lätt...
"Kiss the bride" hette den.
Inte speciellt känd film, Tori Spelling är med :p
Handlar om en kille som får en inbjudan till ett bröllop.
Sin första pojkväns bröllop, den killen som han fortfarande älskar.
Och hans ex ska då gifta sig med en kvinna (Tori Spelling).
Tori Spelling är förövrigt super söt i denna filmen. Vill bara krama på henne :p
Men det påminner om mitt liv, min situation.
Visst det är inget bröllop som nalkas för "Rutger" men jag förväntar mig att jag snart måste säga en sak till honom.
Bara säga till honom att jag kommer sakna detta så mycket när han verkligen bestämmer sig för att ta steget ifrån mig.
När han själv kan stå för att vi "bara ska va vänner".
Han har ju redan "gjort slut" på "oss" flera gånger om.
Men han vill det inte, han menar det inte med sitt hjärta.
Ingen annan har fått honom att må så bra, det har han sagt själv.
Han vet inte vad han vill och jag måste snart börja tänka på mig.
För fatta hur ledsen jag kommer bli.
När jag blir övergiven för en tjej. Jobbigt att bli övergiven för en annan grabb också men som det känns ibland så är det som att han väntar på att en tjej ska dyka upp.
En tjej som kan få honom att må lika bra.
En tjej är bättre för honom.
Kommer säga det till honom.
Inte att tjejer är bättre för honom, för jag är fan duktig på att få människor att känna sig älskade, jag är faktiskt bra.
Men kommer förklara att det kommer göra så jäkla ont när han väl verkligen har bestämt sig.
Kommer kanske säga det med en tår i ögat för det är så det känns.
Man kan dock inte planera något.
Det kommer säkert sluta med att jag aldrig säger det...
Kommer det någonsin finnas någon där ute som vill ha mig lika mycket som jag vill ha honom och stå för det?
Önskar att det var enklare ibland.
Men livet ska uppenbarligen inte vara lätt...
8/7 Onsdag
Dagens vikt 82,6kg
7/7 Tisdag
Dagens vikt 82,6kg
hjälpt Sara
Idag har jag hjälpt en kompis från Luleå att flytta in i sin lägenhet i Göteborg.
Ska bli roligt att hon kommer till GBG, mer vänner att umgås med :D
Var en helt okej lägenhet också, lite dålig toa/dusch tyckte jag men men.
Man kan ju inte begära förmycket.
Sara ringde in mig igår för hennes far trodde dem behövde lite mer hjälp.
Så jag kom dit och så åkte han iväg för att hämta Saras syster.
När de senare kom tillbaks var jag och Sara redan klara med att flytta upp sakerna.
Så det blev inte så mycket då för dom.
De fikade med oss istället och sen så stanna jag och Sara kvar och städa lite och plocka upp lite saker medan hennes far och syster åkte hem till hennes syster som bor i grannområdet till mig.
Så vi plocka upp lite och ställde iordning, dammsög golven och dona.
Så det är vad jag har gjort idag...
Hoppas ni har gjort något skoj med er dag.
Ska bli roligt att hon kommer till GBG, mer vänner att umgås med :D
Var en helt okej lägenhet också, lite dålig toa/dusch tyckte jag men men.
Man kan ju inte begära förmycket.
Sara ringde in mig igår för hennes far trodde dem behövde lite mer hjälp.
Så jag kom dit och så åkte han iväg för att hämta Saras syster.
När de senare kom tillbaks var jag och Sara redan klara med att flytta upp sakerna.
Så det blev inte så mycket då för dom.
De fikade med oss istället och sen så stanna jag och Sara kvar och städa lite och plocka upp lite saker medan hennes far och syster åkte hem till hennes syster som bor i grannområdet till mig.
Så vi plocka upp lite och ställde iordning, dammsög golven och dona.
Så det är vad jag har gjort idag...
Hoppas ni har gjort något skoj med er dag.
6/7 Måndag
Dagens vikt 82,3kg
3/7 Fredag
Dagens vikt 81,8kg
Nattligt besök.
"Rutger" ringde mig igår natt...
Gick inga spårvagnar hem till honom och så fråga han om han fick komma till mig.
Såklart han fick det.
Var så jäkla mysigt han låg i mina armar och snarkade lite senare.
Blev lite mys med pussar och kramar innan dess.
Blev ju som om det där tillfället då han sa att vi inte skulle fortsätta såhär bara försvann.
Det tillfället var aldrig.
Han berätta att han tycker om mig så jäkla mycket.
Men det där förra tillfället har ju hänt.
Frågan är bara om vi kommer dejta nu eller om det var bara en favorit i repris?
Det är så komiskt hela han säger ja när vi träffas, men det är när han är själv som han får de tvekande tankarna.
Men just nu känns det som det är ganska bra mellan oss ändå, har pratat ut om massa skit och tankar som vi har.
Att ha träffat någon som han som verkligen förstår mig och jag förstår honom.
Vi "klickar" som han säger.
Nu är det iallafall "uppehåll" för oss ett tag, hans päron kommer till stan imorgon och han vet inte när de åker hem igen.
Men det känns bra.
Känns bra att vi pratat.
Var såklart trevligt med pussar också men att bara ha honom i mina armar var det som gjorde natten :)
Dock väldigt svettigt och varmt men mysigt.
Gick inga spårvagnar hem till honom och så fråga han om han fick komma till mig.
Såklart han fick det.
Var så jäkla mysigt han låg i mina armar och snarkade lite senare.
Blev lite mys med pussar och kramar innan dess.
Blev ju som om det där tillfället då han sa att vi inte skulle fortsätta såhär bara försvann.
Det tillfället var aldrig.
Han berätta att han tycker om mig så jäkla mycket.
Men det där förra tillfället har ju hänt.
Frågan är bara om vi kommer dejta nu eller om det var bara en favorit i repris?
Det är så komiskt hela han säger ja när vi träffas, men det är när han är själv som han får de tvekande tankarna.
Men just nu känns det som det är ganska bra mellan oss ändå, har pratat ut om massa skit och tankar som vi har.
Att ha träffat någon som han som verkligen förstår mig och jag förstår honom.
Vi "klickar" som han säger.
Nu är det iallafall "uppehåll" för oss ett tag, hans päron kommer till stan imorgon och han vet inte när de åker hem igen.
Men det känns bra.
Känns bra att vi pratat.
Var såklart trevligt med pussar också men att bara ha honom i mina armar var det som gjorde natten :)
Dock väldigt svettigt och varmt men mysigt.
2/7 Torsdag
Dagens vikt 81,1kg
I Scandinavium
Tillbringade hela dagen idag inne på Scandinavium, lekte assistent till Johannes och fotograf.
Han uppträdde idag där inne inför nästan fullsatt hus och jag kan ju säga att jag var rejält impad av honom.
Han är oerhört duktig. Blir så jäkla stolt över honom.
Rev ner kvällen största applåder två gånger också =)
Jag kände honom innan han blev känd ;) haha
Vad underbart roligt att träffa Johannes igen, var oerhört längesen.
Får dock ordna någon lekträff. Vill prata med honom och uppdatera mig om vad som händer i hans liv och så.
Känner mig lite ouppdaterad.
Träffade en väldigt speciell kvinna i Johannes liv idag, Sylke.
Har inte pratat med henne mycket men den kvinnan är underbar och jag gillar henne skarpt redan.
Är så glad för att hon har funnits och finns där i Johannes och hans systers liv.
Hon och Göran.
Två underbara människor.
Jag känner dom inte men jag får bra vibbar från båda.
Och Sylke, ja hon kan inte va annat än underbar.
Gav henne en kram.
Som tack för mycket och för att jag ville visa att hon är underbar, fast hon vet det nog redan :)
Hade iallafall en riktigt bra dag.
1/7 Onsdag
Dagens vikt 82,1kg
Snart tillbaks
Snart är jag tillbaks i gbg igen...
Har haft det skönt här men längtar ju ändå lite hem.
Har fått lite färg här.
Svårt att inte va ute när man är här.
Känns som jag behöver vila huden någon dag.
Har haft det skönt här men längtar ju ändå lite hem.
Har fått lite färg här.
Svårt att inte va ute när man är här.
Känns som jag behöver vila huden någon dag.
Gjort det
Första doppet i havet för iår idag.
Var helt okej.
Nice.
Är solbränd och fin efter idag.
Blir några fler dagar på Skaftö.
Var helt okej.
Nice.
Är solbränd och fin efter idag.
Blir några fler dagar på Skaftö.
Varför fly?
Ja varför fly?
Känner att jag inte orkar något.
Vill bara tillbaks till mitt skal, sitta i ett hörn och inte låtsas om världen som finns omkring mig.
Tycker det är jobbigt att gå ute då jag är rädd för måsarna, eller fåglar överlag.
Jag orkar inte va rädd.
Jag vill inte va rädd.
Så jäkla mesigt.
Men orkar inte.
Allt bara går emot mig.
Jag vet jag ska inte se på det så.
Men det är så det känns.
Min vän Mli säger att jag kommer träffa någon ny i slutet av Juli i en park.
Men jag vet inte om jag vill det?
Som det känns just nu så är det inte aktuellt.
Åker hem till mamma i helgen igen.
Ska gå med brorsonen på stranden, hoppas jag glömmer mina bekymmer för en stund då.
Var verkligen att jag mådde helt okej innan dess att "Rutger" hörde av sig igen.
Det är så jäkla dubbelt.
På ett sätt BEHÖVER vi nog ta en paus ifrån varandra men jag vill inte.
Jag är rädd för att förlora en av den finaste människorna jag vet om.
Den killen är värd så himla mycket.
Synd att jag inte kunde va DEN för honom.
Han betyder så jäkla mycket för mig.
Jag bryr mig om honom.
Men ska tänka på det Jenny sa om det nu inte är så att det var kärleken jag var mer kär i?
Men ja tror inte det.
Om ni kände "Rutger" som jag gör så hade alla sett hur underbar han är.
Var en kompis som sa tidigt att han skulle såra mig.
Osammanhängande?
Vaknade 02.30 inatt för en kisspaus och sen kunde jag inte somna om, fanns ingen ro att få.
Så håller mig vaken tills ikväll ska sova bort hela kvällen hos mamma tror jag.
Ingen där hemma vet att jag har dejtat någon, min lillebror har anat har han sagt, men jag vet fan inte vem jag ska kunna prata med.
Känns som det inte finns något någon kan säga.
Är bara att jag hade behövt någon att krama på när jag mår som jag gör nu.
Känner att jag blir dömd för det jag skriver nu.
Men jag behöver skriva detta, behöver få det ur mig, inte bara låta det va kvar inombords.
Hoppas att "Rutger" hör av sig så vi kan träffas nästa vecka. Vill träffa honom och prata. Det behövs...
Känns som konstigt nog att han är den enda jag riktigt kan prata med.
Han är lik mig även om jag visar det mer tydligt och skriker ut saker. Han är också en grubblare men låter oftast bli att säga något medans jag skriker ut det hela tiden.
Han gillar mig för den och vad jag är.
Men gillar mig inte tillräckligt och inte på rätt sätt.
Känner att jag inte orkar något.
Vill bara tillbaks till mitt skal, sitta i ett hörn och inte låtsas om världen som finns omkring mig.
Tycker det är jobbigt att gå ute då jag är rädd för måsarna, eller fåglar överlag.
Jag orkar inte va rädd.
Jag vill inte va rädd.
Så jäkla mesigt.
Men orkar inte.
Allt bara går emot mig.
Jag vet jag ska inte se på det så.
Men det är så det känns.
Min vän Mli säger att jag kommer träffa någon ny i slutet av Juli i en park.
Men jag vet inte om jag vill det?
Som det känns just nu så är det inte aktuellt.
Åker hem till mamma i helgen igen.
Ska gå med brorsonen på stranden, hoppas jag glömmer mina bekymmer för en stund då.
Var verkligen att jag mådde helt okej innan dess att "Rutger" hörde av sig igen.
Det är så jäkla dubbelt.
På ett sätt BEHÖVER vi nog ta en paus ifrån varandra men jag vill inte.
Jag är rädd för att förlora en av den finaste människorna jag vet om.
Den killen är värd så himla mycket.
Synd att jag inte kunde va DEN för honom.
Han betyder så jäkla mycket för mig.
Jag bryr mig om honom.
Men ska tänka på det Jenny sa om det nu inte är så att det var kärleken jag var mer kär i?
Men ja tror inte det.
Om ni kände "Rutger" som jag gör så hade alla sett hur underbar han är.
Var en kompis som sa tidigt att han skulle såra mig.
Osammanhängande?
Vaknade 02.30 inatt för en kisspaus och sen kunde jag inte somna om, fanns ingen ro att få.
Så håller mig vaken tills ikväll ska sova bort hela kvällen hos mamma tror jag.
Ingen där hemma vet att jag har dejtat någon, min lillebror har anat har han sagt, men jag vet fan inte vem jag ska kunna prata med.
Känns som det inte finns något någon kan säga.
Är bara att jag hade behövt någon att krama på när jag mår som jag gör nu.
Känner att jag blir dömd för det jag skriver nu.
Men jag behöver skriva detta, behöver få det ur mig, inte bara låta det va kvar inombords.
Hoppas att "Rutger" hör av sig så vi kan träffas nästa vecka. Vill träffa honom och prata. Det behövs...
Känns som konstigt nog att han är den enda jag riktigt kan prata med.
Han är lik mig även om jag visar det mer tydligt och skriker ut saker. Han är också en grubblare men låter oftast bli att säga något medans jag skriker ut det hela tiden.
Han gillar mig för den och vad jag är.
Men gillar mig inte tillräckligt och inte på rätt sätt.
26/6 Fredag
Dagens vikt 84,3kg
Ändringar sker så lätt
Har jobbat idag.
Varit helt okej.
Lägenheten är dock varm som ja jag vet inte vad.
När jag slutade jobbet såg jag att det fanns ett sms från "Rutger".
Läste det och svara och han svarade tillbaks och så höll det på.
Färden ner till gbg och hem tar ca 90min och vi smsa hela tiden.
Han ville typ gå ut på krogen med mig imorgon för jag sa att jag eventuellt skulle festa.
Som svar sa jag att det kanske inte var en sån bra idé för då hade jag bara försökt dra med honom hem hela tiden så antingen hade kvällen slutat att vi var tillsammans i min säng eller så hade den slutat med tårar för mig.
Han tyckte jag var smart, han hade inte tänkt så långt.
Fortsatte smsa. (Varför?)
Så sa han sen att han kanske skulle låta mig va, verkade som om det var jobbigt.
Och oj va AJ jag fick i hjärtat när jag läste det. Blev direkt så jävla rädd.
Vill inte förlora honom, vill träffa honom.
Så JÄVLA sorgligt.
Han skrev nästan under pappret där på att det är finito.
Och det hade egentligen varit det smartaste och bästa för mig?
Men jag sa att jag inte ville ha det så.
Men att vi kanske inte ska festa och dricka alkohol ihop, mer att umgås nyktra när vi kan kontrollera oss.
Men jag har ju en plan. En plan som går ut på att han ska ångra sig att han ska vilja ha mig, att jag ska kunna lura honom att gilla mig.
Jag är så jävla patetisk, är inte sån jag vill va.
Men det gör så ont.
Hela min kropp värker, mitt hjärta gör ont och jag känner mig bara tom.
Vet att jag gör det till stor del själv men han var min första riktiga.
Jag blev dumpad.
Jag var inte tillräcklig för honom...
Och det är väl klart att det gör ont?
25/6 Torsdag
Dagens vikt 84,5kg
Idag igen...
Så nu ikväll har jag mig Kekke och Jenny här hemma.
Vi lagade mat och såg film och bara va.
Kändes bra.
Synd att de inte alltid finns här.
Men men...
Varit så skönt dessa dagar med dom.
Har kunnat låta bli att fokusera på att jag känner att jag mår dåligt.
Nu har jag istället fokuserat på att ha haft roligt och trevligt.
Visst nu när jag blev själv igen så tänkte jag lite på "Rutger" eller gör det ju lite då och då men inte som det varit förr att jag verkligen vill höra av mig.
Men det är ju lite löjligt tittar ju på msn och ser att han är online. Öppnar ett chattfönster inter för att skriva något utan bara för att ha det öppet och kunna titta lite på honom.
Ja jag är cäl inte sådär vuxen och mogen som jag önskar att jag varit.
Men nu har vi inte hört av varandra sen i söndags...
Är ju inte lång tid alls egentligen. Gör lite ont att tänka på honom.
Men fasiken....
Det är bäst såhär.
Tråkigt nog.
Men en dag kommer jag hitta någon som tycker att det känns rätt med mig, hoppas det känns rätt för mig då också.
Vi lagade mat och såg film och bara va.
Kändes bra.
Synd att de inte alltid finns här.
Men men...
Varit så skönt dessa dagar med dom.
Har kunnat låta bli att fokusera på att jag känner att jag mår dåligt.
Nu har jag istället fokuserat på att ha haft roligt och trevligt.
Visst nu när jag blev själv igen så tänkte jag lite på "Rutger" eller gör det ju lite då och då men inte som det varit förr att jag verkligen vill höra av mig.
Men det är ju lite löjligt tittar ju på msn och ser att han är online. Öppnar ett chattfönster inter för att skriva något utan bara för att ha det öppet och kunna titta lite på honom.
Ja jag är cäl inte sådär vuxen och mogen som jag önskar att jag varit.
Men nu har vi inte hört av varandra sen i söndags...
Är ju inte lång tid alls egentligen. Gör lite ont att tänka på honom.
Men fasiken....
Det är bäst såhär.
Tråkigt nog.
Men en dag kommer jag hitta någon som tycker att det känns rätt med mig, hoppas det känns rätt för mig då också.
24/6 Onsdag
Dagens vikt 84,5kg
Liseberg
Har idag invigt mitt Liseberg för iår.
Köpte ett årskort så säg till min vänner så går jag igen och igen och igen :p
Hade en underbar dag med Kekke och Jenny.
Älskar att va i deras sällskap, gillar att vi har så roligt ihop, vi skrattar ikapp och pratat om de mest sjuka saker ibland.
Haha jag och Jenny pratade bland annat om... Nä vänta det ska ni alla inte få reda på... :P
Hoppas verkligen Jenny får sig ett jobb här i gbg nu så hon kommer hit till hösten, ska verkligen bli roligt isåfall =)
En av de bästa vänner som finns.
Kekke tar ett tag tills han kommer, inte för att han inte är upphetsad utan för att han ska plugga lite till ;)
Vi pratade om mycket och inget, prata om "Rutger" såklart. Måste få älta det lite till.
Men som Jenny frågade mig.
"-Var du kanske inte mer kär i kärleken Kristian?"
Och det kanske var så? Jag vet inte...
Lite att tänka på.
Eller att tänka på, bli arg och gå vidare.
Sluta va ledsen och tycka synd om mig.
Det är hans förlust.
Så men vilken underbar dag jag haft med Jenny och Kekke.
Är SÅ glad för att den blev av...
Ska ses imorgon kväll igen och laga mat och äta och umgås igen.
Hoppas Jenny stannar kvar tills på lördag förmiddag så att de båda kan hänga med på Queer :)
Ja vi får se iallafall.
Dagen idag får 4½ toast av 5 möjliga.
Köpte ett årskort så säg till min vänner så går jag igen och igen och igen :p
Hade en underbar dag med Kekke och Jenny.
Älskar att va i deras sällskap, gillar att vi har så roligt ihop, vi skrattar ikapp och pratat om de mest sjuka saker ibland.
Haha jag och Jenny pratade bland annat om... Nä vänta det ska ni alla inte få reda på... :P
Hoppas verkligen Jenny får sig ett jobb här i gbg nu så hon kommer hit till hösten, ska verkligen bli roligt isåfall =)
En av de bästa vänner som finns.
Kekke tar ett tag tills han kommer, inte för att han inte är upphetsad utan för att han ska plugga lite till ;)
Vi pratade om mycket och inget, prata om "Rutger" såklart. Måste få älta det lite till.
Men som Jenny frågade mig.
"-Var du kanske inte mer kär i kärleken Kristian?"
Och det kanske var så? Jag vet inte...
Lite att tänka på.
Eller att tänka på, bli arg och gå vidare.
Sluta va ledsen och tycka synd om mig.
Det är hans förlust.
Så men vilken underbar dag jag haft med Jenny och Kekke.
Är SÅ glad för att den blev av...
Ska ses imorgon kväll igen och laga mat och äta och umgås igen.
Hoppas Jenny stannar kvar tills på lördag förmiddag så att de båda kan hänga med på Queer :)
Ja vi får se iallafall.
Dagen idag får 4½ toast av 5 möjliga.
23/6 Tisdag
Dagens vikt 84,9kg
Måsarna anfaller mig.
Nu har det hänt två gånger denna sommar.
Måsar har anfallit mig.
Har hänt när jag var liten också.
Är skit läskigt.
Måste man gå upp och kolla på fåglarna hela tiden och behöva oroa sig för att de ska få fnatt och anfalla en?
Någon som vet vem man ska kontakta för att få bort ohyran?
Hyresvärden?
De har väl säkert ungar måsjävlarna men de får la va smarta och lägga ägg där det inte är några människor..
Puckofåglar...
Kan föresten säga att "Rutger" läser inte min blogg så han kan inte se hur patetisk jag är men han vet sen innan.
Ska skriva ner något som jag skrev till en vän förut.
"Jag kommer dö annars...
Om du bara visste hur ont jag har i hjärtat.
Ren fysisk smärta i min bröstkorg.
Jag är ibland rädd att jag ska dö.
Att mitt hjärta kommer ge upp.
Var bara menat för en och nu är det använt..."
Måsar har anfallit mig.
Har hänt när jag var liten också.
Är skit läskigt.
Måste man gå upp och kolla på fåglarna hela tiden och behöva oroa sig för att de ska få fnatt och anfalla en?
Någon som vet vem man ska kontakta för att få bort ohyran?
Hyresvärden?
De har väl säkert ungar måsjävlarna men de får la va smarta och lägga ägg där det inte är några människor..
Puckofåglar...
Kan föresten säga att "Rutger" läser inte min blogg så han kan inte se hur patetisk jag är men han vet sen innan.
Ska skriva ner något som jag skrev till en vän förut.
"Jag kommer dö annars...
Om du bara visste hur ont jag har i hjärtat.
Ren fysisk smärta i min bröstkorg.
Jag är ibland rädd att jag ska dö.
Att mitt hjärta kommer ge upp.
Var bara menat för en och nu är det använt..."
