Svetten rann och kramar

Igår var det så jäkla roligt.
Det första jazzpasset var så skönt, mycket folk, trevliga människor, Johannes och Martin och en rolig dans som ändå gick ganska bra in i huvudet på mig.
Fast nu känner jag att jag inte kommer ihåg den men när jag sen tar första steget gissar jag att det kommer.
Har ett sånt pass idag igen.
Ska bli så roligt.
Så blir det lite balett idag också.
Ska bli kul med det också.

Var en bra dag igår, var kanske lite kramig igår kväll och det var Johannes som råkade ut för detta. haha
Men jag gillar att kramas, blir att man måste ladda på ibland.

Jag vet inte hur andra är men jag behöver "närhet" för att fungera.
Låter weird att säga det på det viset, men jag tror att vi alla behöver lite mänsklignärhet ibland.
Därför jag tycker det är mycket trevligare att krama mina vänner när jag träffar dom och att få kramar av mina vänner när jag träffar dom.

Kramar är ett sånt bra sätt att visa också att man tycker om någon.

Mina bröder kramar jag alltid när jag träffar dom.
En gång sträckte min äldsta bror fram handen till mig.
Då blev jag bara "Skärp dig Andreas" och så krama jag honom.

Vi ska inte va rädda för att ge varandra en kram, tänk på att just din kram kan kanske göra någons dag?
Fast jag säger ju inte nu att ni ska krama främande människor men krama dina vänner, jag tror de gillar det.

Oj nu handlade det helt plötsligt om kramar.

Men det går att prata på.

Jag kan känna ibland att jag blir lite klängig, som igår med stackars Johannes.
Vill inte göra den andre obekväm men det kanske kan bli så ibland?
Inget jag vill men när jag är på kläng humör så blir jag som sagt väldigt klängig.

Man får säga till mig, jag kommer tycka det är skitjobbigt att bli tillsagd men man ska respektera varandra och då får det va så.

Nä ska väll sluta babla nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback