Kristian

Fick ett sms inatt från "Rutger".
Det löd:

Tja, jag vet att jag inte får höra av mig men jag måste få veta att allt är ok.
Allt bra? Hur mår min vän?

Var tvungen att svara kände jag, så blev några sms på natten, blev några sms idag på dagen.
Och när jag kom hem från stan så var jag tvungen att ringa honom. SMS är det konversations stil jag gillar minst har jag insett nu. Eller speciellt när man pratar med någon man gillar. Man kan inte skriva allt och nyanserna försvinner.

Så jag ringde honom och tog slut på alla mina pengar.
Var ett skönt samtal, var bara allmänt om allt som händer i livet. Inget att lägga skuld på någon utan att kolla av läget.
Det är som att vi är lyckligast när vi pratar, vi mår bra då. Vi har en dialog.
Var det tror jag kanske mycket som tog död på allt.
Jag ringde aldrig, snålVERNER som jag är så var det billigare med sms.

Ska inte göra om det misstaget.

Men känns bra efter att ha snackat i 30minuter.
Men jag längtar fortfarande efter honom och det hjälper inte att det känns som att han längtar efter mig.

Livet är allt bra konstigt.

Inte alltid det är lätt, men inte heller alltid som det är svårt.

Var iallafall skönt att prata.